Aftonbladet – 9 maj 1849, sida 1

seln till begagnande för höstutsädet, mera vinstgifvande än det att tidigare utföra densamma och begagna der lom våren? 15. Hvilket surrogat för animalisk gödsel har visat si vara mest lönande? 46. Huru länge fortfar en gödning med Guano att be fordra vextligheten? i 47. Hvad har erfarenheten lärt om olika slags merge på olika slags jord, och huru länge kunna verkningarn af mergel fortfara? 48. Kan ren träda undvikas, och hvilken cirkulat:or lär i detta fall den mest passande för vårt klimat? 19. Är det städse fördelaktigt att hafva äkern teg plöjd, eller, som det kallas, i ryggar? 20. Kunna exstirpatorer och cultivatorer göra de Svenska ärdret umbärligt? 21. Hvilken plog är ändamålsenligast för Svenska all: I mogen? ) 22. Har begagnandet af de Tyska fyrspannsvagnarn: visat sig vara fördelaktigt på slältbygden i Sverige? 23. Har man i allmänhet lagt nog vigt på utsädet Irenhet, och hvilka sädesrensningsmachiner äro de ända:I målsenligaste? 24. Hvilken erfarenhet har man i Sverige om Luzernodling? v 95. Har man hbos oss gjort försök med odling af foTderkäl, och med hvad framgäng har detta skeu? 26. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlingen af Thvitbetor till boskapsfoder ? 27. Har kummin-odling blifvit i Sverige försökt större scala, eller skulle denna icke vara lönande? 28. Hvilken blandning af gräsfrö anses fördelaktigast latt utså å hvarje särskilt jordatt, och i kvilken proportion böra dessa grässlag ingå i en vål ordnad cirkulation? 929. Hvilken blandning af vexter gilver den rikaste gröngödning ? I 30. I hvad mån har vid de i Sverige utförda ängsTvattningar den förökade Höproduktionen motsvarat utIgillerna, så väl för sjelfva anläggningen som för dess ärliga underhåll; och har konstanläggning visat sig äga företräde framf.r den naturliga anläggningen? 31. Hvitken erfarenhet har man hos oss om den Engelska grunddiknings methoden? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesvexter, handelsvexter, rotfrukter, gräs eller andra foderslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet ? b) Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner af värde, av de fortjena allmänt spridas, på sednare tider blifvit kända? 32. Är det fördelaktigast att tjudra Kor eller låta dem gå lösa på bete? 53. Hvilket är det ändamälsenligaste sätt att uppföda Kalfvar, tills de blifva eu år? 34. Ilar det sätt, hvarpå man uppföder en Qvigkalf, något inflytande på dess mjölkåfsöndringsorganer, sä at Tjuret dei:igenom blir en bättre eller sämre mjölk-ko? 35. Hur bör ett äfitdamälsenligt fähus vara inrätladt? 36. Finnas några försigtighetsmått att förekomma Kornas kastning? 37. Kan det vara skäl aut förvara spillningen under Kreaturen i flera dagar? 38. Hvilka rotfrukter är det fördelaktigast att använda till mjölk-kor? 39. I hvad förhållande stå, med hänseende till den behälina inkomsten, :otfrukter till säd såsom foder ät mjölk-kor? 40. Kan det vara fördelaktigt att i Sverige använda säd till fäkreaturens ärliga uttodring? 41. Är Southdownseller Dishley-fårracen ändamåälsenligast till-craisering med vår inhemska race? 42. Hvilken erfarenhet har man i Sverige om Cheviots-fåren? ön 43. Har croisering af Soutbdownsmed Disbley-får lemnat något fördelaktigt resältat? 44. Har man bemärkt giftiga grässlag å torra beten, hvarigenom dessa gjorts otjenliga till färbete? Från föregående Landibruksmöten uppskjulna fragor: c) Har det blifvit utrönt, hu uvida Guenons kär netecken på mjölk-kors godhet äfven kunna tillämpas på vår Svenska boskap? d, Äro de egenskaper, som erfordras hos en för Krigsbruk tjentig hästrace, så obka dem, -om fordras hos goda Landtbrukshästar; ant Kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse dX förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det sednare? e) Huru skall, utan afseende på Kronans stulerier, hästafveln i och för landtbrukets behof, kunna förbättras? Uch hafva de föreningar, som.i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några resultater? f) Man använder flerstädes, — isynnerhet i Södra Tyskland, Kor till dragare och anser, au en måttlig ansträngning icke minskar mjölkafsöndringen samt att Kor, så behandlade, sällan blifva gall. Har man någon erfarenhet härom i Sverige? g) Finnes i vårt land hågon utmärkt Svinkreatursrace? Hafva de från Lincolnshire i England i sednare tider hit införskrifna Svinkreatur företräde framför de inhemska racerna? hj. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofva och för hvilka de fina fären företrädesvis passande? i) Har genom de på flera ställen verkställda korsningar af olika fårracer någon ny konstant race uppkommit, och, om så skett, hvilka äro dess egenskaper? k) Hvad erfar. .nbet har man om sommarlamningen, och under hvilka förhällanden förtjenar den företrädet framför vinterlamningen? IV. 45. Kunde det icke vara skäl att anlägga ett Skogsinstitut i södra Sverige? 46. På hvad sätt skall flygsanden bäst hämmas och dess fält planteras och vårdas? 47. Hvilken årstid bör trädet, med hänseende tll dess olika användande till virke eller ved, fällas? —. 48. Är det rådligt att i Skåne, vid bokskogarnes indelning, beräkna omloppstiden till 400 i stället för 420 är, som man hitintills antagit? Vv. 49. Vore det icke skäl att uppmuntra en förbättradi tillverkning af öl och dricka på landsbygden, och pål hvad sätt skulle detta tillgå ? 30. Har Doktor Trommers uppgift, om tilisättning af Soda för gräddans afskiljande ur mjölken, bekräftats af erfarenheten, och kan man i såsant fall undvika de dryga kostnader, som Mejeri-anläggningar erfordra? 34. Hvilken ytterligare erfarenhet har en fortsatt undervisning i dubbelspinningskonsten lemnat? Fjerde Allmänna Svenska Landtbruksmötets BESTYRELSE. Vid DEGEBER GS!