Aftonbladet – 8 maj 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNEN TvÅ NYA RBOMETER. Den 44 April har Ii Graham i Merkrer (Irland) på hr Coopers observatorium upptäckt en teleskopisk komet i stjernbilden Båten. Den 435 har hr Goujon på observatorium i Paris också upptäckt en dylik komet i stjernbilden Bägaren. Begge visat sig i kikaren som töckenfläckar, utan spår till nägon svans. Den sednast upptäckta kometen rör sig temligen hastigt mot nordpolen. (Berlingske Tidende.) — EMIGRATIONEN TILL ÅMERIKA. Till NewYork ankommo under nästlidne års lopp 4189,176 europ-er, bland hvilka irländarne utgjorde 98,0614 personer. Men beräknas alla inflyttningar som skett öfver Canada och öfriga engelska besittningar, samt emigranter som landat i andra amerikanska hamnar än New-York, så antages antalet af inflyttade europeer under året 41848 hafva uppgått till mer än 330,000. -— SKYDDANDE VERKNINGAR AF CHLORZINK, En fransk kemist upptäckte för någon tid sedan att en mättad lösning af chlorzink är ett af de bästa förvaringsmedel för anatomiska preparater, och man har sedan i Frankrike användt detta ämne till balsamesing af lik, hvilka derigenom skyddas långt fullständigare mot förruttnelse än af sublimat och kreosot, utan att, som dessa, sprida några giftiga eller vidriga ångor och utan att förändra det balsamerades utseende. — I England har man derefter försökt att genom virkes indränkning i chlorzinklösning förvara det mot förruttning, i stället för den förut begagnade så kallade kyaniseringen med sublimat; och med lika framgång. Dervid gjorde man ifven den iakttagelsen, att baracker, som voro uppförda af på detta sätt preparerade plankor, skyddes a insekter; och fick deraf anledning att försöka cblorzinklösning mot väggohyra. Afven det lyckades ullkomligt; chlorzinken har till detta bruk det särskilda företrädet framför många andra medel, att cke fläcka väggar eller möbler. Slutligen har man chlorzinklösning funnit det tjenligaste medel, com hittills blifvit upptäckt, till förekommande af skadiga utdunstningar från rännstenar, soplårar, m. m., och i allmänhet från i röta befintliga ämnen. — GAUDINS FIDSLÄCENINGSMEDEL De tillsatser, som mångenstädes föreslagits till eldsläckningsvatten, hafva blott befunnits verksamma undantagsvis, emedan de oftast sönderfalla till stoft i bettan, ch då gagna föga eller intet; Gaudins eldsläckningsnedel smälter deremot fast på det släckta virket och sildar en för elden ogenomtränglig glasyr. Detta nedel är en lösning af saltsyrad kalk (chlorealium). saudin upptäckte dess eldsläckande förmöga redan ör 45 år sedan; men icke förr än förlidet år lycades han förmå Socictt dencouragement i Paris tt dermed anställa ett försök. Man upplade ett bål f timmer och ved, och påtände det i blåsväder. Vär det kommit i full brand, försökte man till en vörjan att släcka det medelst påsprutning af vatten. 3randen hade likväl sådan öfverhand redan, att när nan släckt bälets ena sida och försökte släcka en nnan, upplågade den förra på nytt; och detsamma nträffade hvar gång sprutnivgen afbröts ett par ni uter. Nu begyntes släckningen med vaiten, hvari saltyrad kalk var upplöst. Så snart man dermed spruät ett par pumpslag på vindsidan och et par på isidan, visade sig dessa bålets begge sidor afdelzde i re lodräta -hvarf: et starkt brinnande i midten, ch två släckta på hörnen; detta fortfor, tills man ven afdelat de två öfriga sidorna på samma sätt. Ian släckte sedan de 4 brinnande midtskiftena, och u lågade blott bålets inre, hvari elden var likasom stängd inom en svart och oförbrännlig mur. För;ket ansågs af de många närvarande sahkännarne ir fullkomligen lyckadt, och man tror sig i detta dsläcknipgsämne hafva funnit medlet att utan rifing af plank eller trähus afstänga en vådeld, så att en åtminstone ivke kan sprida sig omedelbart från Yggnad till byggnad. Den saltsyrade kalken har