G. RE. FLYGARSON SON. UTRIKER. Med ångfartyget från Läbeck, som ankom först i dag omkring kl. 6 på morgonen, hafva vi emottagit de båda sista posterna med tidningar från London till den 27, från Paris, Frankfurt, Stettin och Wie? till den 30 April, från Berlin till den 1, Hamburg samt Köpenhamn den 3 dennes. DANMARK. Underrättelserna från krigsteatern äro enligt rapporterna följande: Den 29 April. Insurgenternas ställning vid Kolding oförändrad, endast att de hade dragit sina förposter till Petersberggaard. Danska rekognosceringsafdelningar framskickade till Alminde och Gudsö stötte icke på någon fiendtlig hufvudstyrka; mindre fiendtliga afdelningar drogo sig tillbaka. I Sundeved har ingenting förefallit. Den 30 April hade ingenting förefallit och de fiendtliga förposternas ställning var oförändrad. Den 1 Maj, hade äfven ingenting förefallit, och förposterna stodo som förut. Ifrån Sönderborg läses i enskildt bref, att fienden fortfar att på Däppelhöjderna uppkasta förskansningar. De der Däppelskansarne, som aldrig egentligen funnits, men om hvilkas stormande och eröfrande tyskarne uppgjorde så braskande fabler, blifva nu verklighet. De bestå af ett blockhus, som är omgifvet af tjocka jordvallar; en annan stark förskansning är uppförd bakom ruinerna af qvarnen. Två mindre äro anlaggda mellan dessa. Antalet af skansarbetare är stort, och det påstås att det är till stor del slesvigska bönder, som tvingas att gräfva, timra och mura. Man undrar mycket öfver att de danska batterierna icke söka förhindra dessa förskansningsarbeten, hvilka påstås vara blott 2,300 alnar från staden, och således en gång i ordning, blifva förstörande för denna; men orsaken Järer vara, dels att man ej vill nedskjuta de arma bönderna, dels att i alla fall groft artilleri från höjderna alltid skulle kunna, om fienden ville, sätta staden i brand. Emellertid väntas hvarje dag ett anfall mot Alsen, oaktadt tyskarne söka utsprida att intet sådant tillämnas, utan att de deremot åsyfta att taga Fredricia. Andra enskilda underrättelser äfven gifva vid handen, att tyska trupper draga alltmer norr ut, utan att likväl de visat sig öfvergå Jutlandsgränsen. Enligt bref från Haderslev (der tyska slesvigarne vanligen hafva ganska ifriga korrespondenter) skulle general Prittwitz. hafva förklarat, att konungen af Preussen befallt att preussiska trupper skola inrycka i Jutland och att Slesvig-Holsteinarne skola skonas. Deremot antyder en liflig parlamentering emellan danska befälhafvarne på Als och den tyska i Sundeved, att några underhandlingar äro å bane, och enskilda bref från Berlin och Hamburg gifva anledning tro, att konungen i Preussen icke gillat infaliet i Jutland och förklarat sig vilja sluta separatfred med Danmark. Emellan Prittwitz och Bonin lärer icke råda enighet. Ifrån Töndern skrifves under den 22 April, att der väntades ända till 8,000 man tyska trupper. 2,500 hade redan ankommit. Detysksinnade innevånare hade uthängt tyska flaggen på husen och polisen tvingat de danska att göra likaledes, för att ej väcka oroligheter inom befolkningen. Det påstås, att tyska styrkan, som blott har ringa kavalleri och artilleri, är ämnad att bevaka Slesvigs vestra kust. En liten rekognoscering hade egt rum från slesvigholsteinska kusteskadern i Husum mot Föhr, men kanonbåtarne drogo sig strax tillbaka och det ångfartyget som var med, höll på att blifva taget af ett danskt krigsskepp. Det var nu kändt, att den i Danmark allmänt kallade förrädaren Fredrik af Noer (Prinsen af Augustenburg) farit sjelf af till Frankfurt med det i Eckernföhrde förstörda Christian VIII:s, och fregattens (Gefion) flaggor,. samt hållit vid deras aflemnande till tyska riksföreståndaren ett tal, hvari bland annat yttrades: Slesvig-Holstein, starkt genom -Tysklands hjelp, ådagalägger sin tacksamhet genom segrar åt tyska folkets ära, och anförtror trofeerna till tyska rikets skydd. Må den dag snart randas, då tyska flaggan, såsom symbol af tysk endrägt och tyskt beröm, vaggar äfven öfver Slesvig och öfver dessa trofcerp. I Eckernföhrde lärer man ännu icke kunnat upptaga några kanoner från Christian VII. Den s. k. Landsförsamlingen i Slesvig har ajournerat sig på obestämd tid. I Kolding var nu tillståndet bättre, men de lyktade innevånarne synas ännu icke vilja återvända. De röna öfverallt i Jutland hjelpsamhet och deltagande. Betydliga bidrag ingå från alla håll till krigskostnaderna. Staden Aarhus har ibland annat gifvit 300 inköpta engelska gevär med bajonetter, samt ett betydligt antal knallbattar. De berättelser som tyska blad utspridt om petitioner från Alsens innebyggare, att blifva ut med danska trupperna och få förena sig ned Slesvig-Holsteinare, befinnas vara alldeles grundade. Fregatten Nymphen, hade afseglat från Kö;enhamn den 1 under kapten Braems befäl. I Öresundsposten läses följande penskilda correspondens, från Köpenhamn ang. Leuchenbergska tbronföljarvalet. Den är likväl tf den 24 April, och ännu den 3 Maj var let ej bekalit i Köpenhamn, att något sådant r å hane. I de sista dagarna har man åter hört tålas om