Aftonbladet – 7 maj 1849, sida 6

Article Image
nit laga kraft, ville nämna en femte, bestämmas efer den bristande skogsrymdens förhållande till hela len försålda egendomen och den derför utfästa köeskilling; dock så, att nämnde ersättning icke finge utsättas högre än hvartill den kommit att uppgå med akttagande af den utaf käranden påstödda beräkringsgrund af femton rdr bko för hvarie tunnland kog. Södermanlands lagmansrätt, der parterne å ömse idor uti häradsrättens beslut sökt ändring, har geom dom den 45 Juli 4846 förklarat sig icke hafva unnit skäl att uti häradsrättens utslag göra annan indring, än att, enär sökanden vore berättigad att vederparten erhålla fulla värdet af ifrågavarande kog, den skadeersättning, som af Gode männen komme att bestämmas, icke emot sökandens bestrilande, skulle, på sätt häradsrätten stadgat, beräknas efter den bristande skogsrymdens förhållsi de till köeskillingen för hela egendomen, utan, beroende leraf, och utan beräkning af någon ska:: efter det värde, som 674 tunnland 3 !; kappland -kog, lika oeskaffad och å samma ställe belägen, sum den sökanden mistat, kunde uti Svärta bruksegares hand anses värd; dock att i enlighet med häradsrättens föreskrift, ersättningssumman icke finge öfverskjuta let af sökanden sjelf uti stämningen fordrade beopp. Svea hofrätt, der parterne, å ömse sidor, valetalan fullföljt, har uti dom den 14 Maj 1847 yttrat, att alldenstund sökandens förebärande, att ofvanomförmälde handling innefattade dels uppgift till uppskattning af Norshammars eller Svärta bruksegendom, för att derefter erhålla lån uti bruksegares bypothekskassa, och dels en af bergmästaren Å. L. Palm, under åberopande af samma kassas reglemente, år 4835 författad uppskattning af Svärta bruksoch landtegendom, utgjorde den i köpekouvtraktet af den 46 Maj 1837 omtalade förteckning, är vordet bestridt af svaranden, hvilken deremot pistått att berörde uttryck i köpekontraktet haft afscende allenast å en öfver de försålde hemmanens och lägenheternas namn, nummer och hemmantal upprättad, så kallad jordebok, som, efter hvad sökanden medgifvit, funnits å brukskontoret och sålunda, i anledning af köpet, kommit sökanden tillhanda, samt i berörde fråga de afhörde vittnena, stadsmäklaren And. Hamren, häradshöfdingen Lars Henrik Wretman och inspektoren Carl Eric Leopold Kronberg endast intygat, Hamren, som af öfversten Schönström haft uppdrag att åt honom anskaffa köpare Lill nämnde egendom: att den af sökanden åberopade handling af år 4835, af vittnet, på Schönströms armodan, hållits spekulanter tillhanda, såsom beskrifning å egendomen; häradshböfding Wretman: att denna handling för köpets afslutande varit till bruksidkaren Norstedt aflemnad, men att hvarken densamma eller någon annan förteckning på egendomen eller hemmanen vid köpekontraktets upprättande köparen tillställdes; samt inspektoren Kronberg: att då ifrågakomna egendom af öfversten Schönström till försäljning utbjöds, omförmälda värderingsinstrument blifvit till spekulanter, för upplysning om egendomens beskaffenhet, öfverlemnadt, och vid bruksidkarne Norstedts och Lagerqvists andra besök vid Svärta varit tillhands, men att vittnet icke erinrade sig, huruvida de medhaft instrumentet, när de första gången infunno sig, för att om egendomen taga kännedom, hvarjemte ett af numera aflidne vice presidenten S. C. Landgren den 29 Oktober 4838 meddeladt och af sökanden under rättegången företedt skriftligt betyg innehölle, att den af vittnena omtalade handling före köpets afslutande var Norstedt tillställd och att någon annan förteckning på egendomen eller hemmanen icke lemnades. dock att, efter hvad Landgren ville sig erinra, den jordebok å Svärta egendom, som skulle finnas vid gården, vid köpets uppgörande äfven omnämndes; för denskull och emedan, genom hvad sålunda och för öfrigt uti målet förekommit, sökandens ofvanomförmälde uppgift angående den i köpekontraktet åberopade förteckning icke vore, emot vederpartens bestridande, lagligen styrkt, och således frågan om skogarnes arcal ej kunde anses hafva utgjort något i den ordning, 4 kap. 2 jordabalken föreskrifver, såsom grund för köpet bestämdt villkor; ty och som sökanden, hvilken emot svarandens redan vid häradsrätten gjorda, hos hbofrätten fortsatta bestridande, icke ens visat, att den till egendomen rätteligen hörande skogen icke innefattade den i förenämnde värderingsinstrument uppgifne rymd af 40,335 tunnor land, eller att ar dessa skogar så stor del hade den belägenhet, att icke 3,236 tunnland kunde under benämning af hemskogar hänföras, än mindre ådagalagt att öfversten Schönström, genom någon oriktig uppgift angående dessa omständigheter, sökanden eller Norstedt till köpet svikligen förledt, pröfvade bofrätten rättvist, att, med ändring af underrätternes domar, svaranden från sökandens ifrågavarande anspråk befria. Den 7 Mars 1849 aflät Högsta domstolen följande dom: Emedan af stadgandet i 4 Kap. 2 Jordabalken, att köp om fastighet skola ske skriftligen och de vilkor deri sättas, hvarå köpet sig grundar, ostridigt följer, att endast den om köpet upprättade skriftliga handling får läggas till grund vid bedömandet af tvisten emellan köpare och säljare angående vilkoren för köpet; samt det om Norshammars eller Svärta bruksoch landtegendom den 46 Maj 1837 upprättade, sedermera å sökanden transporterade köpekontrakt i afseende å den fråga, som utgör föremål för parternes tvist, innehåller, att öfverste Schönström till bruksidkaren Norstedt försålde nämnde egendom med dertill hörande hemman, qvarnar, sågar, torp, lägenheter, utjordar, fisken, augmentsräntor, hälften i Förakla grufva och hela masugnen derstädes, bruket med hammare, härdar, blåsmachin och smidesrättighet, hemmantalet utgörande tillsammans 314:, mantal, allt efter den förteckning, som särskildt är upprättad och till köparen aflemnas; ty och då bland de genom försäljningen öfverlåtne förmåner omfånget af egendomen tillydande skogar sålunda icke blifvit i kontraktet uppgifvet och i detta hänseende någon slutsats destomindre kan följa af kontraktets innehåll, allt efter den förteckning, som särskildt är upprättad och till köparen aflemnas, som icke emot ordalydelsen må antagas, att härmed varit afsedd någon före köpslutet till sökanden öfverlemnad handling, och han bestridt, att sådan förteckning, upptagande egornes areal, vid eller efter köpekontraktets upprättande är vorden honom tillställd, pröfvar Kongl. Maj:t rättvist gilla det slut, hvaruti hofrätten i saken stannat; skolande sökanden till sin vederpart, hvilken fordrat ersättning för de honom genom målets fullföljd åbragte kostnader, men desamma icke förtecknat, utgifva hvad till lösen af Kongl. Maj:ts dom åtgår. MILITÄRBROAR AF KAUTSJUSÄCKAR. Man torde kanske ännu erinras de försök som anställdes här för ett par år sedan, att medelst kautsjutätade buldanssäckar föra troppar och kanoner öfver vattendrag; i England hafva liknande försök nyligen skett i stor skala. Man har der sammansatt fullständiga pontonbryggor af kautsjusäckar, förenade med jernkedjor, och på dessa broar öfverfört icke blott infanteri, utan äfven kavalleri, artilleri och tungt lastade rustvagnar. Försöken anställdes i närvaro af hertigen af Wellington, af generalen för inRE TLA DB.

7 maj 1849, sida 6

Thumbnail