Aftonbladet – 7 maj 1849, sida 3

lätt kunde ej er hustru... er dotter... Ni reser klocka 2 i morgon bittida: en stark och säker reskärra stanna på den tiden vid er port, och vid Hornstull är jag er til mötes. Der emottager ni af mig dessa bref, som inlägga: i den på kärran fastlästa reskofferten! Man skildes åt. Brenner tog förnöjd vägen till sir bostad... Så mycket penningar och så många sangvinisk: förhoppningar hade han ej haft på länge. TRETTIOSJETTE KAPITL EIT. Prinsessans vanliga aftonsocietet var församlad, men sjelf syntes hon icke ännu. Hvarför dröjer hennes höghet i qväll så länge, månntro? var den hviskning som genomlopp salen. Men ehuru väntan blef lång, syntes hon ändteligen Hennes ögon buro spår af tårar... os Man såg frågande på hvarann.:.. efter man ej vågade fråga henne. Men hon tog dem snart ur deras ovisshet. Ack, mina vänner!. sade hon, i det hon förde näsduken till sina ögon. Sen ej så bestörta ut! Jag har fått bref från min gemål... fiendtligheterna äro redan började! I hafven alla att darra för någon dyrbar anförvandts lif, men jag... men jag, för min höge oförliknelige broders, och min högt älskade gemåls...c Härvid uppkom ett sådant sorl af beundran öfver prinsessans sublima tänkesätt, öfver hennes kärlek för broder och make, att... att det nödvändigt måste vara vid ett hof, der i obunden stil så mycken affär kan göras af rentaf menskliga känslor... Snarare borde den hafva gjorts af motsattsen . .. Somliga talade om hans majestäts öfvermenskliga hjelremod, andra, om huru grufligt, huru rysligt han blottställde. sig . .. Ja! utbrast en hofdam, hvarje gång jag hör berättas hans utomordentliga tapperhet, vill bloden stelna i mina ådror ... Ack ja! inföll en annan, jag tror mig alltid höra hans förste stallmästares, kammarherren Hårds varning ...) Kors, den har jag aldrig hört... hur var den... hvad sade han... hördes från alla kanter, ehuru alla mycket väl kände den förut. Prinsessan berättade... och vid slutet af berättelsen nföll cbören: ) Denne sade till den konungslige-lärlingen bland annat: Gud har tvänne gånger skyddät eders majestät, men kommer man oftare igen, så är den högste Guden excuserad, ty jag har i min ungdom sannerligen icke sett någon, som ridit så oförväget. Gud har skapat kreaturen 0ss menniskor till tjenst, men icke att vi med dem skola bryta halsen af oss.