Aftonbladet – 3 maj 1849, sida 1

Enligt resandes berättelse var hela SlesvigHolsteinska armten samlad i och omkring Kolding, der general Bonin hade sitt högqvarter. Förposterna stodo då invid Veile, och så länge inga förstärkningar af rikstrupper inträffa, skulle generalen icke ämna framrycka vidare. Ehuru flera brigader af riksarmeen ryckt närmare gränsen, hade ännu den 25 om aftonen inga öfvergått densamma. Danskarne sades starkt befästa sig söder om Fredericia. Historierna om Koldings innevånares deltagande i striden, och att de skjutit med hagel och spik m. m. spridas och vederläggas om Ihvarandra; äfven förgiftningshistorierna upp.Jdukas åter. Landsförsamlingen i Slesvig synes icke mera lrätt belåten med sin ställning, sedan ståthålIlarskapet ansett sig nödsakadt att begära 41, J millioner mark till krigsbehofven, och deraf I22 millioner till tyska rikstruppernas underhåll. Meningarne voro mycket delade, i anledning af frågan, om ej en ny församling nu borde inkallas och nya val således anbefallas, då den nu församlade egentligen blott är en konstituerande. Ifrån Helgoland innehåller Hamburger Corresp. af den 21 April underrättelser, att lotsarne derstädes skulle hafva en tid vägrat att lotsa de danska krigsfartyg, som der sökt lots, under kryssningen för Elbens blockad. Sedan kommendör Steen Bille sjelf varit uppe hos engelska guvernören, hade lotsarne blifvit anbefalide att fullgöra sitt kall då danska kryssarne behöfde dem; men det uppgifves, att de det oaktadt söka undandraga sig saken, då förevändningar finnas att tillgå. Ifrån Hamburg skrifves, att många tyska fartyg lyckas oaktadt kryssarnes påpasslighet komma fram, så väl till Elben som Wesern. Ett holländskt ångfartyg, :Stoomvaart, hade sett tre danska krigsskepp icke långt från Longeroog, men undkommit dem. Engelska ångfartyget John Bull hade natten till den 26 inkommit i Elben utan att af danska kryssare hindras. Annu den 26 April ankommo tyska rikstrupper (en bataljon Oldenburgare och en bataljon Lippe-Detmoldare) till Harburg och Hamburg, för att vidare på jernväg föras upp till Slesvig. Ifrån Luxemburg berättas i Hamburgertidningar, att den nye konungen af Nederländerna medgifvit Luxemburgska kontingentens utmarseh, men i Stats Courant från Haag står ryktet, att Luxemburgska kontingenten skulle afmarschera till Slesvig, förklaradt såsom alldeles ogrundadt. Regeringen har bestämdt förklarat sig sinnad undvika all osämja med Danmark. a ler I fw FRANERIKE. Intill den 24 April hade från Paris ingen order utgått till Alparmåeen att besätta Savoyen. Endast några regimenten hade ryckt framåt för att fylla de luckor som uppstått i departementerna Var och Bouches du Rhöne efter expeditionen till Civita Vecchia. Man ville äfven veta, alt om Chamberys besättande skulle anses för lämpligt, denna åtgärd dock skulle uppskjutas till längre fram på våren. I Nationalförsamlingen den 24 April företog man andra läsningen af Lamoricieres lagförslag angående armåns reorganisation (organisation de la force publique). Krigsmmistern Rullieres besteg talarestolen, der han icke visat sig på ganska länge, och uppläste ur en stor pappersrulle en hop anmärkningar mot nämnde förslag, hvilket han ansåg vara omoget och oöfverlagdt, samt isynnerhet farligt under närvarande omständigheter. Ian påyrkade frågans ajournerande och förslagels pröfning af statsrådet, men stötte på häftiga motsägelser från venstra sidan. Lamoriciere ilade till talarestolen och vederlade ministern. Framför allt satte ban sig emot ajournerandet. Bernard, general Subervic, Deslongrais, Baraguay d Hilliers m. fl. understödde krigsministerns åsigt; på Lamoricieres sida trädde bland andra Foy, Deludre och Cavaignac. Med 374 röster mot 235 beslöt församlingen att icke ajournera frågan, utan öfvergå till förslagets granskning artikelvis. Peuple har blifvit sequestrerad för en artikel, undertecknad Proudhon och med titel: La råpublique et la coalition, organisation de la resistance.n Under det National och en del af dess gamla parti så småningom närma sig den vttersta venstern, synes en annan del af dess gamla vänner sluta sig till det moderata partiet, såsom t. ex. Goudchaux, den gamle Arago, Cavaignac, Lamoriciere, Marie m. (fl. Den ifrige och talangfulle legitimisten abbe de Genoude, bekant såsom oförsonlig fiende till Ludvig Filip, mot hvilken han förde en bitter polemik i Gazetlte de France,, har efter en långvarigare sjukdom aflidit på de Hytriska öarne. En socialistbankett i Mans, dit äfven Ledru-Rollin afreste, bevistades endast af GC60 personer; man lär ha beräknat 3,000. nPatrie, berättar, att bankiren Delamarre besärt nationalförsamlingens tillåtelse att anställa åtal mot Ledru Rollin. i anseende till några osanna yttranden, som denne fällt om honom i den bekanta statsbankruttsfrågan. Messager de la Haute-Marne, förordar prinsens af Joinviile kandidatur inom departementet, hvilken påstås hafva de flesta valmännen för sig. Femprocentsfonderna föllo den 24 April till 87, Ren stego följande dagen till 87,30. Treprocents föllo den 24:de till 55,50, men stego den 25 April lill 56,10. Bankens aktier hade fallit till 2375, och nordbanans till 452,50. STORBRITANNIEN. Markis Landsdowne har i öfverhuset och sir J. Cam Hobhouse i underhuset föreslagit ett tacksägelsevotum åt lord Gough för hans a NM LJ