Aftonbladet – 2 maj 1849, sida 1

VRT ST fe AA Fredsgatan; i J. J. Bartel J:sons Enkas, JM 44 vid Br Comstedts, 4 67 Regeringsgatan; i Lemckes vid Norr M. Brinck, uti dess bod i huset MM 28 vid Göthgata 6 i Stadsgården. ANNONSER emottagas i förstnämn TES RES GE ) 4 Hvilka nya lagstadganden rörande vården af skoIgarne i Sverige äro af behofvet påkallade? J 5. Vore det icke lämpligt, att jordbrukarne befriades ifrån vaghållningsskyldigbeten och att denna öfverlogs ar IStaten? 6. Är det skäl; att hos oss föreningar bildas till erIsällning af genom sjukdom förlorade kreatur, och vore Idet lämpligt att stifta en enda dylik förening för hela Riket? 7. Hafva de till våra Stamholländerier införskrifna racer visat sig vara ändamålsenliga, och hvilka upplysningar har erfarenheten att i detta hänseende meddela? 8. Skulle det icke vara lämpligt, alt Staten genom I premier uppmuntrade den enskilte att mera vinnlägga sig om hästafvelns befrämjande, då landet ännu behöfver årligen införskrifva ett stort antal hästar? 9. Hvilken yiterligare erfarenhet har man inhemtat om surrogaler för Potäter? 10. Hafva nya torfskarningsmetlhoder med fördel blifvil begagnade i Sverige? 41. fHvilket är det fördelaktigaste sätt att bortarrendera ett Mejeri? 42. Hvilken erfarenhet har man inhemtat rörande den nu g.ngse elakartade boskapssjukans uppkomst, behandling och följter? 45. Huru stor rymd af åker i cirkulation kan man anse vara det högsta; som man med fördel kan hafva i eget bruk vid en egeniom? 14. Är det i Sverige allmänna bruke, att om sommaren uiföra den under vintera samlade ladugärdsgödseln till begagnande för höstutsädet, mera vinstgifvande, än det att tidigare utföra densamma och begagna den om våren? : 15. Hvilket surrogat för animalisk gödsel har visat sig vara mest lönande? 46.. Huru länge fortfar ev gödning med Guano aw befordra vextligheten? 47. Hvad har erfarenheten lärt om olika slags mergel på olika slags jord, och huru länge kunna verkningarne af mergel fortfara? 48. Kan ren träda undvikas, och hvilken cirkulation är i detta fall den mest passande för vårt klimat? 19. Är det städse fördelaktigt att hafva åkern tegplöjd, eller, som det kallas, i ryggar? 20. Kunna exstirpatorer och cultivatorer göra det Svenska årdret umbärligt? 24. Hvilken plog är ändamålsenligast för Svenska allmogen? 22. Har begagnandet af de Tyska fyrspannsvagrarna visat sig vara fördelaktigt på slällbygden i Sverige? 23. Har man i allmänhet lagt nog vigt på ulsiädets renhet, och hvilka sädesrensningsmachiner äro de ändamålsenligaste? 24. Hvilken erfarenhet har man i Sverige om Luzernodling? 95. Har man hos oss gjort försök med odling af foderkål, och med hvad framgång har detta skett? 46. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlingen af hvitbetor till boskapsfoder ? 97. Har kummin-odling blifvit i Sverige försökt större scala, eller skulle denna icke vara lönande? 28. Hvilken blandning af gräsfrö anses fördelaktigast att utså ä hvarje särskilt jordart, och i hvilken proportion böra dessa grässlag ingå i en väl ordnad cirkulation? 99. Hvilken blandning af vexter gilfver den rikaste gröngödning ? 530. I hvad mån har vid de i Sverige utförda ängsvatlningar den förökade Höproduktionen motsvarat ut-l( gifterna, så väl för sjelfva anläggningen som för dessl, ärliga underhåll; och har konstanläggning visat sig äga företräde framfir den naturliga anläggningen? 31. Hvilken erfarenhet har man hos oss om den Engelska grunddiknings methoden? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesvexter, handelsvexter, rotfrukter, gräs eller-andra foderslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet ? b) Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner af värde, att de förtjena allmänt spridas, på sednare tider blifvit kända? ILL 32. Är det fördelaktigast att tjudra Kor eller låta dem gå lösa på bete? 33. Hvilket är det ändamålsenligaste sätt alt uppföda Kalfvar, tills de blifva ett år? 34. Har det sätt, hvarpå man uppföder en Qvigkalf, något inflytande på dess mjölkafsöndringsorganer, så att djuret detigenom blir en bättre eller sämre mjölk-ko? 35. Hur bör el ändamälsenligt fähus vara inrättadt? 36. Finnas några försigtighelsmått aw förekomma Kornas kastning? 37. Kan det vara skäl att förvara spillningen under Kreaturen i flera dagar? 38. Hvilka rotfrukter är det fördelaktigast att använda till mjölk-kor? 39. I hvad förhållande stå, med hänseende till den behållna inkomsten, rotfrukter till säd såsom foder åt mjölk-kor ? 40. Kan det vara fördelaktigt att i Sverige använda säd tll fäkreatlurens årliga utfodring? 41. Är Southdownseller Dishley-fårracen ändamålsenligast till eroisering med vår inhemska race? 42. Hvilken erfarenhet har man i Sverige om Cheviots-fåren? ; 43. Har croisering af Southdownsmed Dishley-får lemnat något fördelaktigt resultat? 44. Har man bemärkt giftiga grässlag å torra beten, hvarigenom dessa gjorts otjenliga till färbete? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor : c) Har det blifvit utrönt, huruvida Guenons kärnetecken på mjölk-kors godhet äfven kunna tillämpas på vår Svenska boskap? . d, Äro de egenskaper, som erfordras hos en för Krigsbruk tjenlig hästrace, så olika dem, som fordras hos goda Landtirukshästar, att Kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det sednare? e) Huru skall, utan afseende på Kronans stuterier, hästafveln i och för landtbrukets behof, kunna förbättras? Uch hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några resultater? f) Man använder flerstädes, — isynnerhet i Södra Tyskland, Kor till dragare och anser, att en måttlig ansträngning icke minskar mjölkafsöndringen samt att Kor, så behandlade, sällan blifva gall. Har man någon erfarenhet härom i Sverige? Finnes i vårt land någon utmärkt Svinkreatursrace? Hafva de från Lincolnshire i England i sednare lider hit införskrifna Svinkreatur företräde framför de nhemska racerna? hj Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofva och för hvilka de fina fåren öreträdesvis passande? i) Har genom de på flera ställen verkställda korsninsar af olika fårracer någon ny konstant race uppkomnit, och, om så skett, hvilka äro dess egenskaper? k) Hvad erfarenhet har man om sommarlanimingen, och under hvilka förhållanden förtjenar den företrädet ramför vinterlamningen? IV. 45. Kunde det icke vara skäl at anlägga eWw Skogsnstilut i södra Sverige? 46. På hvad sätt skall flygsanden bäst hämmas och less fält planteras och vårdas? 47. Hviiken årstid bör trädet, med hänseende till dess lika användande till virke eller ved, fällas ? 48. Är det rådligt att i Skåne, vid bokskogarnes inlelning, beräkna omloppstiden till 400 i ställpt för 120 ir, som man hitintills antagit? 49. Vore det icke skäl alt uppmuntra en förbättrad illverkning af öl och dricka på landsbygden, och på vad sätt skulle detta tillgå? 50. Har Doktor Trommers uppgift, om tilisällning af Soda för gräddans afskiljande ur mjölken, bekräftats af arfarenhaltoen Anh ban man i eå lant fall univila dn In MV MR K-Må —— mr of me AS AS