Aftonbladet – 25 april 1849, sida 1

Skolan. h. Lärdomsskola. 27. Har kummin-odling blifvit i Sverige försökt i större scala, eller skulle denna icke vara lönande? 28. Hvilken blandning af gräsfrö anses fördelaktigast att utså å hvarje särskilt jordart, och i kvilken proporlion böra dessa grässlag ingå i en vål ordnad cirkulation? 29. Hvilken blandning af vexter gifver den rikaste sröngödning ? 50. I hvad mån har vid de i Sverige utförda ängsvatiningar den förökade Höproduktionen motsvarat utgifterna, så väl för sjelfva anläggningen som för dess årliga underhåll; och har konstanläggn ng visat sig äga töreträde framf r den naturliga anläggningen ? 31. vilken erfarenhet har man hos oss om den Enselska grunddiknings methoden? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: a) Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesvexter, handelsvexter, rotfrukter, gräs eller andra foterslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet ? v) Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner af värde, atv de förtjena allmänt spri.as, på sednare user blifvit kända? II. 32. Är det fördelaktigast att tjudra Kor eller låta iem gå lösa på bete? 33. Hvilket är det ändamålsenligaste sätt alt uppföda Kaifvar, tilis de blifva eu år? 34. Har det sätt, hvarpå man uppföder en Qvigkalf, något inflytande på dess mjölka!söndringsorganer, sä at djuret de-igenom blir en bättre eller simre mjölk-ko? 35. Hur bör ett ändamälsenligt fäöhus vara inrältaut? 36. Finnas nägra försigtighetsmålt alt förekomma Kornas kastning? 57. Kan det vara skäl att förvara spillningen under Kreäturen i flera dagar? 5g. Hvilka rotfrukter är det fördelaktigast att använda till mjölk-kor? 39. I hvad förhållande stå, med hänseende till den behållna inkomsten, :otfrukter till säd såsom foder ät mjölk-kor ? 40. Kan det vara fördelaktigt att i Sverige använda säd till fäkreaturens årliga utfodring? 41. Är Southdownseller Dishley-fårracen ändamålsenligast till croisering med vår inhemska race? 42. Hvilken erfarenhet har man i Sverige om Cheviots-fåren? . 43. Har croisering af Southdownsmed Dishley-får lemnat något fördelaktigt resultat? 44. Har man bemärkt giftiga grässlag å torra beten, hvarigenom dessa gjorts otjenliga till fårbete? Från föregående Landtbruksmöten uppskjutna frågor: c) Har det blifvit utrönt, hu:uvida Guenons kärnetecken på mjölk-kors godhet äfven kunna tillämpas på vår Svenska boskap? d, Äro de egenskaper, som erfordras hos en för Krigsbruk tjenlig hästrace, så olika dem, :om fordras hos goda Landtbrukshästar, att Kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det svdnare? ej Huru skall, utan afseende på Kronans stuterier, hästafveln i och för landtbrukets behof, kunna förbättras? Uch hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några rcsultater? f) Man använder flerstädes, — isynnerhet i Södra Tyskland, Kor till dragare och anser, att en måttlig anrängning icke minskar mjölkafsöndringen samt att Kor, behandlade, sällan blifva gall. Har man någon erfarenhet härom i Sverige? 9) Finnes i vårt land någon utmärkt Svinkreatursrace? Hafva de från Lincolnshire i England i sednare lider hit införskrifna Svinkreatur företräde framför de ohems:ka racerna? hj Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofra och för hvilka de fina fåren jöreträdesvis passande? 1) Har genom de på flera ställen verkställda korsninsar af olika farsacer nägot ny konstant race uppkommit, och, om så skett, hvilka äro dess egenskaper? k) Hvad erfar nbet har man om sommarlamningen, och under hvilka förhållanden förtjenar den företrädet framför vinterlamningen? IV. 45. Kunde det icke vara skäl att anlögga ett Skogsinstitut i södra Sverige? 46. På hvad sätt skall flygsanden bäst hämmas och less fält planteras och vårdas? 47. Hviiken årstid bör trädet, med hänseende :ill dess lika användande till virke eller ved, fällas? 48. Är det rådligt aut i Skåne, vid bokskogarnes inlelning, beräkna omloppstiden till 400 i stället för 420 ir, som man hitintills antagit? 49. Yoero det icke skäl att uppmuntra en förbättrad illverkning af öl och dricka på landsbygden, och på vad sätt skulle detta tillgå? 50. Har Doktor Trommers uppgift, om tilisättning af oda för gräddans afskiljande ut mjölken, bekräftats af rfarenheten, och kan man i sådant fall undvika de ryga kostnader, som Mejeri-anläggningar erfordra? 531. Hvilken ytterligare erfarenhet bar en fortsatt unlervisning i dubbelspinningskonsten lemnat? Fjerde Allmänna Svenska Landtbruksmötets BESTYRELSE.