Aftonbladet – 25 april 1849, sida 1

JU ACBICMERIEL TOTESKITS AfUHaRHå DAME ROTISt, Onsdagen ds 6 Juni innevar. år, kl. 5 e. m., 2 MW. upp i Kassans hus, Af 44 vid Storkyrkobrinken. Stockholm den 235 April 1849. RR INBJUDNING till j Fjerde Allmänna Svenska Landtbruksmötet. Till det Fjerde Allmänna Svenska Landtbruksmöte, som, i öfverensstämmelse med Tredje Allmänna svenska Landtbruksmötets beslut och med Hans Maj:t Konungens dertill lemnade Nådiga bifall kommer aw ballas i Malmöl från cch med den 46 Juli innevarande år, intjudes bärmed en och hvar, som nitälskar för landtbrukets förkof-. ran och fortgående utveckling i alla dess deltar. Då Sveriges jordbrukare med ett sär:eles intresso om-. fattat de föregående Allmänna Landtbruksmöten, som vä-. rit i Riket hållna, har Bestyrelsen för det nu anniälda jerde mötet grundad anledning hoppas, att landitbrukets vänner och idkare med lika tillfredsställelse skola omfatta det änyo öppnade tillfälle att sammantr och ö:veri: om det som rörer deras yrke och landets första modernär ng, samt alt, genom ömsesidigt utbyte af insigter och erfaren!et, befrämja landtbhushållningens och dermed förenade nwäringars tillvext inom fäderneslandet; — och anhåler Bestyrelsen särskildt, att Hushållssällskaperna i Länen måtte sända Ombud till detta möte, på det ati de fördelar, som med detsamma afses, må i mojlig måtto kunna vinnas. Mö!ets första allmänna sammankomst kommer att hållas Måndagen den 46 Juli kl. 40 f. m., hvarefter mötets såväl öfrige allmänna sammankomster, som sektionsförhandlingar fortsättas efter den arbetsordning, som vid första allmänna sammankomsten kommer att bestämmas. Såsom utgångspunkt för d.skussionen vid det blifvande mötet hafva af Bestyrelsen åtskilliga frågor blifvit framställda, rörande såväl landthushållningen i allmänhet, som specielt åkerbruket, boskapsskötseln, skogshushållningen och landtbrukets binäringar. Dessa här nedan offentliggjorda frågor. komma dessutom att vid mötets början tilll ledamöterne särskildt utdelas. Att i den ordning Stad-. garna föreskrifva, vid mötet föredraga eller till diskussion framstilla äfven andra frågor och ämnen rörande landthushållningen, står hvar och en öppet; och alla, som gen, s a ppet; i detta hänseende ega något af verkligt intresse att meddela, uppmanas att gifva mötet del deraf. Större, skriftliga uppsatser, som äro ämnade att vid mötet föredragas, böra t:ll Bestyrelsen inlemnas före Juni månads utgång, på det Bestyrelsen må komma i tillfälle att taga del af innehållet och bestämma i hvad ordning dessa uppsatser! lämpligen må föredragas, vare sig uti de allmänna eller sektionssammankomsterna. Anmälan till deltagande i mötet kan ske så väl skriftligen till Bestyrelsen, som muntligen, då inträdeskort för ! mötet uttagas i Bestyrelsens Byrå, hvilken för detta än-! damål hålles öppen bela veckan före mötet, på det ställe och de tider, som i allmänna Tidningarne framdeles skola tillkännagifras. För dem som inom den 46 Juni derom uttryckligen gifva sin önskan tillkänna, vill man gå i! författning om betingande af rum, hvarom ledamöterna. vid ankomsten till staden erhålla adress uti Bestyrelsens! Byrå, der biljetter för mötet äfven lemnas mot den il Stadgarna föreskrifna afgift af En Riksdaler Species. ) Vid instundande möte ämnar Bestyrelsen att, likasom: vid förra möten, föranstalta en exposition af landtbruksprodukter, redskaper, modeller och kreatur, med undantag af bornboskap, i anseende till i länet rådande bo-l:! skapssjukdom. Hvad i afseende på denna exposition kom-: mer alt iakttiagas, skall framdeles genom tidningarne ! kungöras. Alla bref och remisser, som insändas rörande mötet,! böra adresseras på Malmö vill Bestyrelsen för Fjerde! Allmänna Svenska Landtibruksmölet. Malmö den 29 Mars 1849. C. A. von NOLCKEN. C. C. HALLING. l C. BERGH. Ludvig B. Falkman. I FRÅGOR framställda till öfverläggningsämnen id vi Fjerde Allmänna Svenska Landtbruksmötet t Malmö den 16 Juli och följande dagar år 1849. I. ; 4. Kan det vara någon fördel i statseller landt-ekonomiskt afseende, att jordtorpare sättas på arrende och befrias från all arbetsskyldighet ? 2. Är någon högre skyddstull å Landtmanna-produk-! ter nödvändig för Svenska Landtbrukets bestånd och! framgång? 3. Kunna arbetsinrättningar med fördel i Sverige an-F läggas på landet och der motsvara silt ändamål? e 4. Hvilka nya lagstadganden rörande vården af sko-d arne i Sverige äro af behofvet påkallade? 5. Vore det icke lömplgt, att jordbrukarne befriades d ifrån väghållningsskyldigheten och att denna öfvertogs af Staten? : 6. Är det skäl; att hos oss föreningar bildas till er-)fällning af genom sjukdom förlorade kreatur, och vore j VA Iopligt ait stifta en pnda dylik förening för hela iket? 7. Hafva de till våra Stamholländerier införskrifnald racer visat s:g vara ändamålsenliga, och hvilka upplys-). ningar har erfarenheten att i detta hänseende meddela? 8. Skulle dei icke vara lämpligt, att Staten genom premier uppmuntrade den enskilte att mera vinnlägga sig om hästafvelns befrämjande, då landet ännu beböfver århb ligen införskrifva ett stort antal hästar? 9. Iv.lken ytterligare erfarenhet har man inbemtat I om surrogater för Potäter? t 40. Hafva nya torfskorningsmethoder med fördel blif1; vil begagnade i Sverige? 44. Hvilket är det fördelaktigaste sätt alt bortarrenI dera ett Mejeri? 42. livilken erfarenhet bar man inhemtat rörande den nu gängse elakartade boskapssjukans uppkomst, behandling och följder? 43. Huru stor rymd af äker i cirkulation kan man ; anse vara det högsta, som man med fördel kan hafva i; eget bruk vid en egendom? 14. Är det i Sverige allmänna bruke:, alt om sommaren utföra den under vintern samlade ladugärdsgödseln till begagnande för höostutsädet, mera vinstgifvande, än det att tidigare utföra densamma och begagna den om våren? 15. Hvilket surrogat för animalisk gödsel har visat sig vara mest lönande? 46. Huru länge fortfar en gödning med Guano att befordra vextligheten? 47. Hvad har erfarenheten lärt om olika slags mergel på olika slags jord, och huru länge kunna verkningarne; af mergel fortfara? K j I t IL 1 i J 1 18. Kan ren träda undvikas, och hvilken cirkulation l är i detta fall den mest passande för värt klimat? ; 49. Är det städse fördelaktigt att hafva äkern tcgplöjd, eller, som det kallas, i ryggar? I 20. Kunna exstirpatorer oenh cultivatorer göra detj Svenska ärdret umbärligt? 214. Hvilken plog är ändamålsenligast för Svenska all-sö mogen? I 29, Har begagnandet af de Tyska fyrspannsvagrarna e visat sig vara fördelaktigt på slältbygden i Sverige? i 23. Har man i allmänhet lagt nog vigt på utsädetsI renhet, och hvilka sädesrensningsmachiner äro de ända-t mälsenligaste? . . 94. Hvilken erfarenlet bar man i Sverige om Luzern; odling? nr a fancktl mad Adine af för