Aftonbladet – 23 april 1849, sida 1

DE SAMMANSVURNE, ELLER MORD oca KRÖNING. ROMAN AR CARL VON ZEIPEL TJUGUFJERDE KAPITLET. Två dagar derefter skref Håkan Jespersson ett bref till geheimerådet von Dittmar, hvaraf vi meddela följande utdrag ... Ers högvälborenhet! resa Och ännu är det bra tråkigt i staden. De höga gästerna hafva ej ännu hunnit att blifva bekanta med hvarann, och stadens gamla invånare gå, såsom ordspråket säger, och gapa som torparekalfvar på herregårdsfä .... Kungen har varit synbart glad när couren var slut. Sedan superade det höga herrskapet, hvarvid arfprinsen skall hafva skänkt fröken Däben ett dyrbart smycke för att hon befrämjat hans giftermål med prinsessan, som det hette. och hvilket skall hafva gjort kungen mycket nöje. Kortligen: prinsen spelar en kär äkta man ..... Äfvenledes skall kungen ha sagt: Vet ma socur, i går var det icke nöjsamt; fick likväl gå tills vidare. Men väntal Bara vår nya omgifning blir litet husvarm, skall mon cocur få höra annat ljud i skällan. Regementerna äro förlagda i byar och kojor rundt omkring, och hvarje morgon kl. 5 rida kungen och prinsarne ut till exereis i månskenet. Och fast det är så tidigt, och så kallt, så springa menniskor omkring honom, som de voro villa, och skrika och hurra, som galningar. Och hvar krigsmän komma ifrån, det begriper jag inte; de sticka upp ur jorden, som svampar. I syanerhet är här en karnalje, som heter Broms han har nya färdiga hvar dag. Och Gud nåde den som yttrar något om konungen den vore han i stånd att slå ihjäl. Under sken attska mig arbete, gaf jag Mig i går ut till de nyvärfvades läger, Se ÅA. B. M 1—6, 8—13,; 15—17, 20—928, 97—99, 31—51, 57—40, 22, 44—46, 48—350, 52. 55, BG, 58, 59, G2, GA, 67, 70, 73, 75, 76, 79—51, 33, 26, 89 och 92.