Aftonbladet – 20 april 1849, sida 3

eftertryck mot den af Tyskarne, som. isynnerhet för ordet, att ban, genast tumlade under bordet. Sedan äfven de öfrige Tyskarne blifvit undfågnade med några dugtiga örfilar, rusade alla på en gång mot Dansken, som helt lugnt ställde :sig med ryggen mot den vid dörren stående kakelugnen, samt fattade en i sender af Tyskarne med ena handen i bröstet och med den andra i ryggen, och på detta sätt i ordets strängaste bemärkelse alla Tyskarne utför trappan. Saken är, enligt berättelse, anhängig i Kämnersrätten, och troligtvis får. mannen plikta; men emedlertid har händelsen väckt verklig förtjusning och entusiastiskt deltagande för den lugne Dansken, emedan man här hyser stor sympati för Danmark. — EN ANNAN TRAGI-KOMISK HÄNDELSE, men hvarvid nära ett-lif blifvit förspildt, har nyligen tilldragit sig uti en by, omkring tre fjerdedels mil från Malmö. Förhållandet är sådant, att sedan gudstjensten i kyrkan sistl. Palmsöndag den 4 April var slutåd och kyrkovaktaren haft något att stöka med, hade hans honom tillgifpe gris, medan kyrkdörren stod på glänt, i allsköns tysthet smugit sig in utan att observeras af sin husbonde, som straxt derpå stängde dörren. Hemkommen, saknade han snäårt sin lasse; man ur huse gingo att söka rymmaren i hela byn, men han stod ej att ertappa. Sålunda hade nära 5 dygn förflutit under fruktlösa efterspaningar, då Långfredagen vår vaktare anlände till kyrkan; men af hvilken häpnad gripes han ej vid den syn, som här möter hans ögon! Altarbordet. beröfvadt både duken och ljusen; här, var hans första tanka, ha tjufvar gräseliga huserat; icke utan bäfvan närmar han sig det ohelgade stället; nu blir hanvillrådig om hvad han skall tro: täcket och ljusstakarne ligga på golfvet; det förras guldtofsar äro qvar, fastän illa tilltygade, men till ljusen finnes intet spår; predikstolen besökes — der har också varit någon obehörig prest. Af de om osnygghet i hög grad vittnande tecken, som här och der presentera sig, äfvensom alltför mycken närgångenhet på tändernas vägnar å fiera bänkdörrar och andra ställen, uppgår. ett ljus för honom, att helgedomsrånaren ej varit någon annan än hans egen förlorade älskling, hvilken också snart nog, men i halfdödt tillstånd, påträffades. — Liksom man i Stockholm tager sig en Wieselgrenare, tar folket i Thäöringen sig en Windisch-Grätz, och i Nordbausen begär ingen en sup, utan man tager sig en Wrangel. — Kort efter Februari-revolutionen annonserade en instrumentmakare sina fortepianos på följande sätt: Egalitg, liberte, fraternit! Jag har efter denna-nu så omtyckta devis förfärdigat ett antal pianos, hvilka äga dessa egenskaper i ordens sanna betydelse; de äro nemligen alldeles lika genom alla oktaverna, hafva en fri och vacker ton, samt säljas för ett pris, så billigt som bröder emellan. -— Alla periodiska sällskaper äro strängt förbjudna i Wien. Polisen skingrade derför nyligen ett sällskap, som firade ett guldbröllop, emedan ett sådant bröllop firades hvart 30:e år, och således är periodiskt. Men de halsstarriga gästerna förklarade, att de nog ändå skulle samlas om 50 år. — LUDVIG FILIPS HÄSTAR OCH VAGNAR hafva för kort tid sedan blifvit sålda i Paris på offentlig auktion. De bästa bland hästarne köptes af Rothschild. Trenne af vagnarne voro på visst sätt historiskt märkvärdiga. I den första, en char å banc, befann sig den kungliga familjen, då Lecomte sköt på Ludvig Filip i parken vid Fontainebleau; den köptes för 2,200 francs af Ibrahim Paschas söner, hvilka ämna sända den till Egypten. Den andra är en liten obetydlig jagtvagn, i hvilken Ludvig Filip jemte drottningen flydde till S:t Cloud den 24 Februari 1848; den såldes till Thierry för 865 fr. Den tredje är en gammal maskstungen landauvagn, i hvilken Ludvig XVIII år 4814 återkom från Hartwel till S:t Omer, hvarest han undertecknade konstitutionen. Den köptes a! en jernkrämare för 14350 francs. — ETT OVANLIGT KONSTVFRE har blifvit förfärdigadt åt konungen i Preussen, nemligen en Jjuskrona, sammansatt af hornen, tänderna och andra delar af vildt. Följande antal djur hafva lemnat bidrag: 4 elg, 4 gräfsvin, 12 roffåglar, 42 stengetter, 20 räfvar, 33 vildsvin, 443 dofhjortar, 480 andra hjortar, 900 harar och 4433 råbockar. Det är en vid namn Grawert i Berlin, som tillverkat denna ljuskrona, säkert den enda i sitt slag. — MamseLL RACHEL, den utmärkta sångerskan hade för kort tid sedan af Appellationsrätten i Lyon, blifvit dömd att till en teaterdirektör i samma stad, för kontraktsbrott utbetala 5,000 francs jemte ränta sedan processens början. Mamsell Rachel och hennes fader Felix hade nemligen med teaterdirektören ingått det kontrakt, att mamsell Rachel skulle uppträda på direktörens teater och för hvarje representation erhålla 4,400 francs. Detta kontrakt blef dock sedermera med begge parternas samtycke, emedan teaterdirektören befarade förluster, så förändradt, att mamsell Rachel skulle betala teaterdirektören 4,000 francs, hvaremot hela den öfriga inkomsten skulle tillfalla henne. För kontraktsbrytande bestämdes en skadeersättning af 5,060 francs. Men direktören fick förgäfves vänta på mamsell Rachel och stämde henne derför inför räta. I första instansen tillerkändes direktören en skadeersättning af endast 4,200 francs. Men då begge parterna besvärade sig öfver denna dom, fällde Appellationsrätten ofvannämnde utslag. — ÅLGONTINE, NYTT MEDEL MOT TANDVÄRE. En nordamerikansk dentist fann för någon tid sedan i ether ett: medel att utan smärta draga ut tänder; nu har en fransk dentist, enligt franska tidningars uppgift, funnit något vida bättre, i ett tandpreparat at chloroform, som han kallar algontine, ett medel som gör utdragningen öfverflödig, emedan det förlamar sjelfva tandvärken. Detta nya preparat lärer hvar och en utan annan persons biträde sjelf kunna använda. TEMA NRA ETTER DARREN FANSEN TJA NDNET STRIDER PR An CT