Aftonbladet – 19 april 1849, sida 3

KSS RAS NER Vatt P4 SIENA ERT RET RB Vf NV AITTRSG SJASER SERIESEERS Free 147 bombkanonjollar; 44 andra kanonslupar; 4 andra: Iförändrad, sedan de erhållit bombkanoner; två (ChapIT verse kanonslupar, omkring 200 kanonjollar m. m. INÅGOT GODT MED SIG. F. d. fransyska ministern I Duchåtel, som regerade i Frankrike under den sista THan är stor vinplantageegare, och hade i början af Iförra året befunnit sig i den största förlägenhet att försälja sitt vin, hvaraf han hade magasinerat ofantliga förråder. Men när han nu kom till England, kanonjollar. — På stapeln stodo: 4 linieskepp om 80 och 4 fregatt om 48 kanoner. Sveriges örlogsflotta består af: 10 linieskepp, deraf 4 (Carl Johan, Carl XII, Stockholm ), Försigtigheten) om 84, 6 (Oscar, Gustaf den store, Skandinavien ), Fäderneslandet, Manligheten , Dristigheten) om 74 kan. (Anm. Vid utrustning torde flera af dessa erhålla mindre antal kanoner, men några bombkanoner i stället.) 6 fregatter, deraf en (Desirte) om 60, en (Götheborg) om 46; två (Eugenie och Josefine) om 40; (dessa fregatters bestyckning är något man, Norrköping ) om 36 kanoner; 3 korvetter (Jarramas, Najaden, Lagerbjelke) om 48 känoner, (förutom jernkorvetten Svalan); briggar (Delphine om 48, Nordenskjöld om 40 kanoner), förutom skeppsgosseexercisbriggen Snappopp; 5 skonerter (Falk, Active, Experiment, LAigle, Puke ) om 8 kanoner; 20 kanonskonerter om 2 24-pund. kanoner och 8 karron.; 8 mörsarefartyg; omkring 80 kanonslupar; 430 kanonjollar, diverse chefsfartyg, jakter, sjukoch transportfartyg m. m.; 4 ångfartyg (Gefle, propellerkorvelt om 3600, Thor 220, Gylfe 160, Balder 60 hästkrafter) förutom 3 postångfartyg och 4 ångslupar ). De tre nordiska brödramakterne disponera således tillsammans 44 å 47 linpieskepp, 14 å 46 fregatter, 8 å 44 korvetter, 7 å 8 briggar, 42 å 46 skonerter och kuttrar, 42 å 16 ångfartyg, cirka 250 å 260 di— DeT ÄR ICKE NÅGOT ONDT, SOM ICKE HAR perioden före Februarirevolutionen, har sedermera gjort förträfMiga affärer på sin landsflykt i England. ibland dess hertigar och lorder, ådagalade dessa sitt Mifliga deltagande för mannens despotiska tänkesätt och det martyrskap de ådragit honom, derigenom att de blefvo kunder och afnämare af hans vin, så att han nu icke allenast har toma källrar intill den Inya skörden, utan ock är säker på afsättning för Iframtiden. — FURST METTERNICH PÅ RESTLÄNGD FÖR KRONOUTSKYLDER. De fransyska tidningarna berätta att furst Metternich för sitt bekanta slott Johannesberg i den Rehnska vintrakten åsamkat sig ifrån 14843 till 4848 en rest på kronoutskylder till hertigdömet Nassau af 53,354 fioriner och en dylik för kommunalutskylder af 45,298 floriner. Oaktadt alla uppmaningar till intendenten har det varit omöjligt alt få ut någon betalning, hvarföre de dyrbara källrarna i slottet med alla deri befintliga viner nyligen blifvit förseglade å statens vägnar och belagda med qvarstad, hvilket man förr aldrig hade vågat för att ej ådraga sig den mäktige kanslerns vrede. Om summan ej nu betalas, kommer försäljning att ske af vinerna, bland hvilka finnas sådana, som äro ända till 200 år gamla och såsom rariteter blifvit betalta med ända till 435 rdr bkö buteljen. — ÅNEKBOTER OM GENERAL HALKETT. ÅDgående denne general, till börden engelsman, men naturaliserad hannoveran, som sistlidet år anförde 10:de tyska armekären i fälttåget mot danskarne, berättas åtskilliga historier, vittnande om hans stora kallblodighet. En gång kom t. ex. en löjtnant sprängande i karrier till höggvarteret och rusade in i tältet, der generalen satt vid middagsbordet med sin stab, för att rapportera: Ers excellens! jag har skyndat mig hit för att meddela, att en stark dansk kolonn närmar sig våra yttersta förposter. — Jasan, svarade Halkett; har ni sjelf sett danskarne ? — Nej, ers excellens! underofliceren vid fältvakten har rapporterat det. — Jaså, har underoffceren vid fältvakten sjelf sett dem? — Nej, ers excellens! en patrull hår underrättat honom om saken. — Jaså, hade patrullen sjelf sett danskarne? — Nej, ers excellens! en bonde hade berättat det för den.). — Jaså; och vändande sig tll sin betjent sadel generalen: sätt fram en stol åt löjtnanten! och ät! pi middag med mig, sade han till denne; efter: maten få vi vidare tala om danskarne. Först sedan måltiden var slutad och buteljen på engelskt vis! gjort sin rund kring bordet, sade generalen till sin adjutant: Låt oss nu rida ut och inspektera förposterna! Det befanns, att rapporten hade grundat sig på ett tomt rykte. Vid ett annat tillfälle, då generalen var sysselsatt att observera danskarne, på ett för deras kulor mycket utsatt ställe, utan att han märkte huru de föllol: ned rundt omkring honom, gjorde hans adjutant honom uppmärksam derpå och bad honom rida sin väg. Jaså, är här så mycket kulor? frågade generalen. Lät oss då rida undan. Och han red sakta till ett annat ställe. Men äfven detta var utsatt för en stark eld, så att adjutanten ånyo uppmanade generalen att ändra plats. Bah! låt mig vara i fred för era dumma kulor; tror ni jag har tid att tänka på dem ! svarade Halkett missnöjd och fortsatte sina observationer. — EN AknstsS ÖDE. I slutet af Mars månad kölls i London undersökning i anledning afetwt dödsfall, hvarvid omständigheterna äro särdeles egnade att väcka deltagande. Mannens namn var William Henry Billipg, 45 år gammal och en utmärkt målare; men under de 2 sista åren har mängden af konstnärer i England varit så stor, att han, oaktadt det ihärdigaste arbete, knappt kunnat förtjena brö-i det för dagen för sig och sin hustru; och pu sed-j! nast hade han råkat i en sådan hjelplöshet och brist, ; att han ansågs hafva dött af svält eler aftyning i följd af hunger. Flera vittnen intygade den förfärliga belägenhet, som både ban och hustrun hade, måst uthärda; och en liten stund efter sedan hanl: var död, kom slottskanslibetjeningen och borttog, h vill betalning för skuld, sängkläderna hyarpå liket hvilade. — STOR EXPEDITION TILL CALIFORNIEN. Denjbekante verldsomseglaren Jacques Arago, som författat den interessanta resebeskrifningen, hvilken äfven här i Sverige är utgifven under titeln: Minen af en blind, har, såsom förut varit nämndt, föranstaltat en stor expedition till Californien; ettt nytt argonautiskt tåg, som skall stå under hans led-1S E a ning. Likasom forntidens Jason med sina följeslagare begaf sig till Colehis för att eröfra det gyllene skinnet från Draken, så utrustas nu i vår prosaiska tid ett dylikt tåg, der man, för att hafva samma histo. ! ria, biott behöfver ombyta namnen, och. sätta Ara-lt go i stället för Jason, Californien i stället för Col-IH chis, floden Sacramento i stället för floden Phasis, tremastaren Eduard i stället för fartyget Argo, ochlF 120 emigranter i stället för Argonauterna. Om någon )b expedition bör lyckas så är det denna, ty elit serskildt urval är gjordt af djerfva, unga och raska 4 män för att deltaga deri. ) Under nybyggnad. ec ) Dessa uppgifter äro icke bemtade ur ofvannämnde lc. Norska tidning, som åter hemtat sina från For-!f sells statistik. Afven i de här begagnade torde, ij afseende på småfertlygen en celler annan förändring nu egt rum. :