Hos de ymnigt hitströmmande herrskaperna finner jag villigare öra för de rykten, jag enligt h.n. befallning borde kringföra, om tvångslån och hans liknöjdhet för adeln, och slikt mera. Jag har tydligt sett, huru hos de flesta ÖgOnen gnistrat af harm, ehuru de naturligtvis för mig, en fattig skräddarmästare, inte velat låta märka sig. För att återkomma till fröken Bilow, så måtte det vara någon orsak, hvarför hon kom så tidigt; tvenne qvällar derefter fick jag ock upplösning på gåtan. En man isimpel ryttarkappa kom, samma dag om qvällen, som hon anländt, ridande direkte in till baron Duwalds, och denne ryttare var... prins Fredrik. Han red först sin väg följande morgon kl. 2. I morgon kommer hofvet. Hela staden tänker sig ut, alt ta mot kungen. JDorgarsammankomsterna om sättet dertill räcka dagarna igenom. Borgmästarn har läst öfver ett tal, som han tänker hålla vid tullen, omgifven af sitt borgerskap, och man räknar på att kungen skall stiga af och låta sig ledsagas till rådstugan. Granris hafva de strött hela gatan utåt, alldeles som för lik. En äreport hafva de rest upp vid stadsgrinden, Gud förlåte mig, grymmare än en galge. På samma sätt ska fruntimren göra med prinsessan. De ville gerna strö blommor framför hennes åkdon, men det finns inte mer än trettifyra baisaminer i hela stan. Hon får Väl nöja sig med granriset. Enligt hennes nåds befaliniffg sänder jag mina bref med enkom bud. Jag framhärdar i djupaste underdånighet hb. h. nådes undergifnaste och ödmjukaste tjenare, och beder på det allra underdånigaste hans nåd vara fullt öfvertygad om mitt nit, att i allt hvad mig vidkommer göra de nogaste Takttagelser och alt genast inrapportera dem till hans nåd. Christinehamn den 20 Januari 1718. Håkan Jesperson.n TJUGONDE KAPITLET. Samma qväll, som Håkan Jespersson afsände detta bref, fingo borgmästare och råd sina högtidliga anstalter i ordning. Vid hvarje grind på landsvägen, visst en fjerdingsväg utom staden, höjde sig, liksom när brudpar skola passera, skalade granar, en vid hvardera grindstolpen, i topparne grafht sirade, och på många ställen sammanfä