Aftonbladet – 14 april 1849, sida 2

mm TLL h -v.vJ;mÄ.Lmu—J—hk V Öl et hh B————— i rÄ —U—U— — fver att bli jemnförd med Alexander, och tillslöt hennes nun med en kyss. Kommer fröken Örnstedt hit? fortför Regina, som cke så fort ville låta samtalet afstanna. Förstås, förstås! Men... hon måtte ha ett rikt hjerte! Man säger att hon tillber sin far, kungen, och sin älskere. Hur skulle det gå med den fattige Bernhard, om kungen VOre .. D Fredrik, arfprinsen af Hessen ? inföll Regina, småleende satiriskt. Mitt hjerte är skyddet af dig. Det vore ock mir bäste råd... anners kunde Bernhard och du... Men nog härom! Så fort prinsessen kommit, låter du genemfrr herrinnen Duwald presentere dig... Vi låtse som vi al drig förut sett hvarandre... Och, jag föreser det... blot sällen får jag egne någre ögenblick åt min Regine. Fredrik, sysselsatt med sina egna tankar, märkte e blekheten, som förjagat de annars lysande rosorna på Re ginas kinder. Hur är det? Är du inte slägt med Stjernros?, fort for prinsen, efter ett uppehåll. Jo, han är min köttsliga kusin.n Känner du honom?) Nej! . Du måste söke vinne honom, han är en bland Carl ifrigste dyrkere, likesom Cronstedt.Regina lade pekfingret på kinden och började fundera Haf den nåden och beskrif honom! Dertill känner jag honem för lite. Det ende, jag vet är, att han är äregirig, och som jag förmoder, olycklig kär. I hvem ?) Gissely — . I fröken ÖOrnstedt?p ,Träffedt! Cronstedt? Anser han sig icke förbigången ? vÅtminstone icke belöned efter förtjenst... Men all äro förargede öfver att... du vet... framdrager så myc ket obetydlig folk. De frukte att han, i afseende på bör den, skall göre detsamme, som fadren i afseende på för mögenheten., s ,Men hvaraf kan man sluta dertill? ,Deraf, att han så ofte uraktlåter att adle förtjensten utan låter den avancere ändå . -.Cronstedt känner jag inte, men för Stjernros svara jag. Äregirighet, hopplös. kärlek ... vaxet är ej mjukar