raknande, loljande resultat all uppsta: Venstra Högra sidan. — sidan. lAndra kammaren ......... 75. 75. Första kammaren (efter den mest liberala, men föga sannolika, beräkningen). . ........48. 72. Samma 123. — 147. Efter denna sannolikhetsberäkning visar det .Isig således att utslaget, äfven i finansfrågor, -löfverhufvud alltid skulle utfalla till den byråkratiska sidans förmån; och detta anse vi utgöra den största vådan af det nya representationsförslaget och den omständighet, som skulle göra en sådan representation i visst hän-Iseende ännu äfventyrligare än den närvarande, ehuru förhatlig denna ock må befinnas, samt säkerligen kommer att göra förslaget oantagligt hos bondeståndet. Det faller af sig sjelf, såsom redan förut är antydt, att de siffror och proportioner vi här angifvit icke kunna blifva konstanta eller beständigt lika, utan äro underkastade variationer och afvikelser för serskilda fall. Det må äfven gerna medgilfvas, såsom icke absolut omöjligt, alt folkopinionen vid några enstaka tillfällen eller utomordentliga tidskiften kunde (erhålla en sådan intensitet, att valresultaterna, hvad sjelfva pluraliteten beträffar, utföllo anInorlunda än hvad här är framstäldt. Men sannolikheterna få icke beräknas efter möjligheten af sällsynta undantag, utan efter de företeelser som visa sig under vanliga och normala förhållanden; och då lärer det blifva svårt nog att bestrida den beräkningsgrund, som här ofvan är uppställd. Måtte dessa betänkligheter åtminstone noga öfvervägas. Ingen skulle heldre än vi se, om man kunde öfvertyga oss om deras grundlöshet; ty hvad .Jvore väl angenämare, än att genom ett enkelt Ja till det hvilande förslaget kunna komma ifrån den närvarande oefterrättligheten till en sannt liberal representation, som uttalade folkets röst. Men åtminstone har vår farhåga, .Jatt detta ej blir händelsen, hittills icke kunnat skingras, hvarken af den med Aftonbladet utskickade brochyren eller hvad vi i öfrigt sett skrifvet till förslagets försvar. Många andra anmärkningar, än de här ofvan gjorda, kunna emedlertid framställas emot förslaget; men vi skole, för att ej nu blifva för vidlyftige, spara dessa till en eller par följande -lartiklar, för att derefter komma till närmare utredning af den fråga, som öfverskriften på -Idenna uppsats innehåller. 1 ov MM ww Fo ev pk HH FF ff NW. E EP I ee me Cr MM I I första ögonblicket kan detta påstående synas ) föga motiveradt; men vid närmare eftertanka skall en hvar snart inse, att det är välgrundadt. Det är utan allt tvifvel att äfven bland de rikaste i ett land en och annan kan påträffas med lika liberala tänkesätt och lika djup känsla för de allmänna medborgerliga och menskliga rättigheterna, som ibland någon annan klass. Men det är reI dan förut erinradt, att man icke får döma efter undantagen, utan efter förhållandena sådana de I visa sig i allmänhet; och då kan det ej bestridas ) att hos rikedomens innehafvare i allmänhet spörjes samma tendens att nedtrycka massan, eller att inkräkta på rättsgrundsatserna, som man, fastän på ett annat sätt, befarar från embetsmännens sida. Detta bör icke så förstås, som skulle vi på något sätt gilla de tanklösa fraserna om det förhatliga kapitalistväldet, och om nödvändigheten att förminska kapitalernas inflytande; ty dessa fraser utgå antingen från den komplettaste okunnighet om sjelfva betydelsen af ordet kapital, att lemna förskott åt arbetet, samt om den vigtiga och nödvändiga roll, som kapitalet spelar i alla materiella företag, eller också äro de blott, och detta oftare, ett lystringsord för usla och samvetslösa skriblerer, som söka tillocka sig den råare hopens tillfälliga gunst genom uppspelande af en bland dess starkaste passioner: afundsjukan. Det oaktadt kan det dock ej nekas, att ibland de rika, såsom klass, bildar sig ett sätt att se sakerna i frågan om samhällsmenniskans politiska rättigheter, hvilket öfverhufvud rangerar den stora pluraliteten af denna klass på den konservativa sidan, just i många af de vigtigaste fall, der en representation kan behöfva att kontrollera den .styrande makten, eller med allvar bevaka folkets sak. Men öfverallt har det dessutom visat sig att derna klass är alltför slösaktig med statsanslag, om den har makten i händerna, emedan den väl förstår att genom statslån och indirekt beskattningssätt lägga den största massan af utskylder på den arbetande klassen, och i detta fall är den alldeles lika med embetsmännez2, hos hvilka, hvar inom sin korporation, finnes ett oupphörligt sträfvande att litet efterhand öka sina emolumenter och löner, hvilka jordbrukaren och näringsidkaren skola betala. Denna riktning att förskaffa sig beqvämligheter och fördelar på massans bekostnad blir, när man betraktar klasserna och icke talar om de få undantagen bland individerna, starkare i samma mån man kommer högre upp på umgängeslifvets skala hvad rikedomen beträffar, och på den byråkratiska ranglistan hvad embetsmännen angår. Betraktar man. derjemte 31 S serskildt och de embetsmän, som äro der uppräknade, så är det väl kändt att desse, med ytterst få undantag, höra till de starkast konservativa, eller mot den demokratiska principen fiendtliga opinioner, som finnas i landet, oeh det ser.ut som om vederbörande hade gjort sin flit för att riktigt utleta en elitkår i detta hänseende. Det skulle vara ett rätt artigt försök att ur statskalendern sammanleta alla de embetsmän, som blifvit upptagna i nämnde paragraf, och derefter undersöka om det ens vore möjligt att deribland upptäcka en tiondedel demokratiskt sinnade. Och om förhållandet bland den större förmögenhetens innehafvare är fördelaktigare, så torde det likväl blifva ytterst svårt att komma upp till den här ofvan upptagna proportionen af två femtedelar bland hela antalet af de valbara. PROFESSOR S. LOVENS FEMTE FÖRELÄSNING. Sedan i det föregående en framställning lemnats am AA On