Aftonbladet – 12 april 1849, sida 1

Svedbom. Joh. Söderlind. nt, Lärare vid Rektor vid Clara m. Skolan. b. Lärdomsskola. något motstånd, men öfvergaf staden åt dem Jutan någon synnerlig manspillan. Den kolonn, ;Isom från Alsen inryckte i Sundeved, var vid kusten understödd af en korvett, så att då in;Isurgenternas artilleri från batteriet vid EggerIsund sökte hindra dess frammarsch, en eld Ifrån fartyget tvang det att draga sig tillbaka. Danskarnes styrka, som uppgifves här hafva i varit 6,000 man, framträngde till Gravenstein. Insurgenterna bivuakerade natten emellan den 13 och 4 vid Hockerup. Antalet af döda under dessa strider uppgifves af insurgenterna blott till 4 man och 16 sårade. Emedlertid omtalas från Flensburg, Jatt flera vagnar med sårade ditkommit. Ifrån IHadersleben och Apenrade hade till Flensburg lankommit ett stort antal flyktingar af sådana, Isom under insurrektionen anslutit sig till tyIska partiet och nu icke våga qvarstadna, sedan Idanskarne besatt norra Slesvig. Afven ApenTrade hade nemligen blifvit öfvergifvet af tyska Jarmeen. General Bonin hade den 3 förlagt Isitt högqvarter till Quars och dragit till sig mera trupper från södra Slesvig. I Flensburg Tberättades derföre den 4, att en afgörande batalj redan den dagen skulle lemnas; men ännu kl. 6 på aftonen hade ingenting händt, och det utgafs då, att danskarne redan dragit sig åter till Alsen samt endast höllo förskansningarne Ivid brohufvudet besatta. Danskarne hade tagit en vid Alfsnoer anlagd skans, sedan denna en stund blifvit beskjuten från danska kanonslupar; men insurgenterna bade bortfört de deri varande kanonerna. Af underrättelserna från såväl Flensburg som Eckernförde och Kiel, finner man, att sedan danska officerare den 3 tillkännagifvit blokadens begynnelse, danska krigsskepp genast infunnit sig framför dessa hamnar, och i synnerhet vid Eckernförde till betydligt antal. Ifrån Laboerskans inberättades den 4 om aftonen, att en dansk eskader af 1 linieskepp, 5 fregatter och korvetter, 1 brigg, 2 stora ångfartyg och minst 4 stora transportfartyg styrde in åt sistnämnde hamn. Att döma af ett bref från Kiel i BörsenHalle, hade man ännu der godt hopp, attanfallet mot danskarne skulle lyckas, och att general Prittwitz ämnade föra kriget, så snart möjligt är, in uti Jutland. Ifrån staden Slesvig hade redan natten mellan den 3 och 4 alla dervarande trupper upp: brutit, norr ut. Landsförsamlingen i Slesvig hade åtskiljts sedan den beslutat en adress till den nyvalde tyske kejsaren, hvari församlingen uttalar sin glädje öfver tyska riksförsamlingens åtgärder för statsförfattningens fullbordan och valet af Preussens konung till ärftlig tysk kejsare, samt uttrycker det hopp, att H. M. antager kallelsen, 0. s. v. En deputation utvaldes att afresa med adressen till Berlin; den består af landsförsamlingens president och 4 ledamöter,l hvaribland man finner den slesvigske godsägaren Lorentzen, hvilken såsom bekant är varit en af Hollsteinarnes ifrigaste anhängare. Innan landsförsamlingen åtskiljdes, emottog den ett meddelande af nya ståthållareskapet, hvari hrr Rewentlow och Besseler tillkännagifva sina skrupler öfver, huruvida valen tilll. den nya landsförsamlingen borde påbjudas. Ett utskott utsågs att taga frågan i öfvervägande. Församlingen skulle den 16:de åter sammankomma. medlemmen i regeringen, synes det, som man l; ville afvakta huruvida tyska truppernas segrarl, komma att befästa insurgentpartiets förehafvanden. FRAÅNERIKE. Fransmännen tyckas vara grymt bedragna: le hade inbillat sig, att Ludvig Filips system kulle vara helt och hållet förstördt efter juliin man kunnat tro. Frankrikes utländska poitik och landets inre administration tyckas!g lill principen vara desamma, som under Juliegeringen. Den italienska frågans behandling ärer i detta afseende hafva öppnat ögonen på nången, som hittills varit förblindad; och den mpopularitet, som inrikesministern Leon Fauber redan lyckats förvärfva sig under den ortla tid, som han innehaft portföljen, synes ära på kunna tåla jemförelse både med Guiots och Duchätels. Sedan några dagar märker man i otaliga önster porträtter utaf hertiginnan af Orleans, refven af Paris och prins Joinville. På anra ställen finner man hertigens af Bordeaux ild, merendels utan namnunderskrift. Repulikens president måste redan tjena såsom skylt t en skräddare på Rue Vivienne, Valdaen förestår, säger en korrespondent, oech de sonapartistiska, Orleanistiska och Legitimisti-ti ka konspirationerna mot den unga republi-!h en utveckla en utomordentlig verksamhet och !fi unna disponera öfver betydande medel; i sonapartisterna kunna till och med disponera jåc fver Monitören, republikens officiella blad. la vegitimisterna räkna i synnerhet på landtadeln,!r resterna och landtfolket, hvilka man på alltsc ätt söker göra utledsna vid republiken; Or-Ih panisterna hafva velat ställa hertiginnan afllä )Irleans i spetsen, men hon afhåller sig från varje delaktighet i alla intriger; Bonaparti-r terna tro sig kunna räkna på armåen för sinag laner. Nästan öfverallt är endast konspira jm ion mot republiken; dess existens hotas så äl utsom inifrån. Des. k. honnetta repu-jsi likanerna räkna ännu på makten af en faitik: ccompli, och på bourgeoisiens ovilja mot nya ini välfningar, men de hafva det oaktadt ingen åt sentlig stödjepunkt. Den röda republikensin