Aftonbladet – 29 mars 1849, sida 1

8 tag; och Ju större och oiornultigare motstand! Iden röner, ju mera revolutionär och våldsam -Iblir dess framfart, när den en gång bryter Idammarne. ,) För några dagar sedan anlände hit den or förmodade underrättelsen, att Welcker hade i ; Frankfurt föreslagit antagandet i klump af den nya tyska riksförfattningen, och att konungen i Preussen borde utkoras till den nya tyska kejsarevärdigheten. Ögonen hafva ändtligen öppnats äfven i Frankfurt: man har varseblifvit att Österrike icke vill hafva någon förbundsstat, utan blott den gamla förbundsdagen i ett något modernt uppkok, och under habsburgska fanornas hägn. I början gjorde denna nyhet stort intryck härstädes; men snart öfvertygade man sig, att konungen af Preussen aldrig ärnar mottaga tyska kejsarkronan ur tyska parlamentets händer; och numera tvifiar ingen om omöjligheten af en så djerf handling eller ett så djerft grepp;, som man här uttrycker sig. Man inser att Preussen skall fullfölja sin halfhets-politik: att det skall hålla i med sina planer till en förbundsstat inom statsförbundet ; huru sällsamt och outförbart län ett sådant förslag må tyckas, och huru I vådligt det ock i sjelfva verket är. Vårt inre I tillstånd är för ögonblicket för oss det vigtii gaste, och det afhåller oss för åtminstone flera I veckor från allt allvarsamt deltagande i Tysklands angelägenheter. Här beror allt ännu på :Jom ministeren Brandenburg-Mannteuffel blir nödsakad att lemna plats åt någon mindre o-l populär kombination, eller om hofvet och kro-l. Inan skola med vapenmaktens biträde upprätt.Jhålla den närvarande till hvarje pris. Denna ;I ministers åtgärder ega mindre nu än någonsin Jen försonande karaktär. Den styr med fullal I segel allt längre och längre in mellan skenI konstitutionalismens blindskär. Dess nyaste Ibragd är ett lagförslag om klubbar och förJeningar, hvilket faktiskt upphäfver all förJeningsrätt; och såsom ett värdigt motstycke Idertill har den föreslagit en tryckfrihetslag med orimligt höga böter och stränga fängelseIstraff mot pressens öfverträdelser och som på Isamma gång miste strypa bokhandeln och ruinera författarne. Denna tryckfrihetslag öfverJensstämmer så fullkomligt med de beryktade franska septemberlagarne, att man endast beIhöfver kalla dessa för marslagar och öfversätta Idem på tyska, för att förvandia dem till hvad Isom nu bjudes oss här. Detta är likväl icke lallt. För fullständighetens skull kunna vi äfven från Frankrike låna den provisoriska styrelsens diktatoriska stadganden om tryckfrihet toch klubbar. Endast på vilkor att dessa lagförslag antagas af våra kamrar, vili regeringen upphäfva belägringstillståndet. Men i trots aflj den konservativa majoriteten i andra kamma-l, ren, torde ministeren finna omöjligt att ge-l, nomdrifva sin plan, ty äfven en del af högern l, sätter sig deremot; och måhända faller mini-l steren vid detta motstånd. Till sitt försvarl, eger denna för öfrigt icke en enda skicklig le-!j damot och framförallt icke någon med parla-!, mentariska talanger. När härtill kommer detl; stora misstroendet i hela landet emot män, e r f U k V I d n TRO KT TR RA å KE AA AK som före den 18 Mars voro allmänt kända som aristokrater och byråkrater af sämsta sorten, så behöfs det icke mycket motstånd, in nan den faller. En minister Vincke, som sedan månader varit oss förespeglad, skulle väl också komma att tillhöra den afgjorda högern, men i alla fall blifva långt förmånligare förla kronan och angenämare för landet. Hr vonlj Vincke, rättsprincipens och rättigheternas riddare, skulle åtminstone göra front emot kamarillan, och till och med emot den konungsliga viljan icke visa större eftergifvenhet, än en verkligt konstitutionell minister bör. Nästa måndag begynna adressdebatterna i andra ; kammaren, I morgon ha vi den 18 Mars, revolutionens årsdag, hvars åminnelse dock vår diktator, general Wrangel, förbjudit att fira. Folkets stora? demokratiska massa hade velat göra ett högtidligt tåg till den begrafningsplats, der marsoffren hvila, men sådant tillåtes icke. Förbittringen häröfver är stor; men vi hafva också här en stor garnison, af 20000 man, och i går!. förökades den ytterligare med 4 infanteriregementen, 3 kavalleriregementen, fiera artilleribatterier och en kår skarpskyttar, som lägrade sig omkring Berlin. Sistnämnde troppar utgöra för öfrigt den kontingent, som Preussen ställer till kriget i Slesvig-Holstein. Den skulle stadna qvar här till den 20 och sedan fortsätta marchen till mechlenburgska gränsen, hvarest den bar att afvakta general Bonins order. Till det nya danska kriget har tyska centralmakten låtit uppbåda en rikshär af tillsammans 80000 man, af hvilka 40000 skola rycka fram i första linien, till hertigdömenas besättande samt operera i förening med 25000 man slesvig-holsteinare. De öfriga 40000 man skola blifva reserv, hvilken skall stadna vid Elben. Då äfven preussiska kåren denna gången hörer till reserven, så kommer ingen i preussisk tjenst varande general att föra öfverbefälet i år, utan sannolikt den gamle general Halkett, en krigserfaren och kraftfull hannvveran, eller också möjligen en bäjersk general. Mot danskarne herrskar här stor förbittring, vida större än förlidet år, då man knappt fästade någon uppmärksamhet på danska kriget; emedan vi då hade för mycket att sköta med våra egna angelägenheter. Emedlertid hafva våra Östersjöprovinser lidit allt för mycket genom blockafö den förlidet år, och å andra an har dan6 skarnas hätska och öfvermodiga språk i hög h: grad retat tyskarnas nationalstolthet, för att tillåta detta krigs betraktande med samma lättsä sinnighet i år som förra året. Våra tidningar dr hafva ej heller uraktlåtit att skildra förlusterna! xX. och stegra harmen. Tyskland önskar dessutom jde krig, ieke blott emot danskarna utan äfven8e mot ryssarna; det sednare i den bestämda föratsåttningen ätt det i längden icke kan und-lar vikas. Men derföre skulle det ock uppriktigt G NE Sw ARN APA OGODO PM Nm mm Oo mtr PAP PAP OOO CP —N n —03 o ä ES