Aftonbladet – 28 mars 1849, sida 4

Maria Kyrka kan numera räkna ett nytt tidehvarf, efter en lyckligt fullbordad försköning. Månne det ej vore rätt och tillbörligt, att den plats, hvarpå hon hvilar, äfven fick någon andel af — åtminstone hyfsning? Bet har händt mer än en gång, då man inträdt i denna dödens dal, att i stället man der borde inspireras af upplyftande och fridfulla känslor, man tvertom erfarit en billg harm öfver det gny och stoj, som måhända med någon liten tillsyn af kyrkans beljening till någon del kunde undvikas; men mest likväl öfver de pestificerande ångor, som der hvarje sommar bildat en motsatt atmosfer till hvad man väntar sig ikring ett Herrans tempel — icke af de döda — nej af de lefvande, som der tillätil sig så smutsiga förrättningar, som en vårdsam Polis knappt tillåter på sämre trakter... Behöfligt vore väl för denna kyrkogårdsjord alt en gång få åtnjuta några års hvila — och hvarpå troligen Maria församlings sundhet mycket beror.