Aftonbladet – 28 mars 1849, sida 4

SONUGCLS HINLOTIA, ä 5 Rar bko. På undertecknads förlag bar utkommit h. å 24 B, wb. Doctor MÅRT. LUTHERS LILLA KATECHES med förklaring af U. LUNDGREN, Andra förbättrade upplagan. Då första upplagan af denna Lärobok utkom af trycket, yttrade sig derom en Recensent i Allmän Ecclesiastik Tidning (JM 13 och 45, år 1837): Herr Lundgren har angifvit hufvudändamålet med sin Kateches vara allmogens baras undervisning, men äfven tänkt sig den såsom brukbar för dem, som vårdslösade i barndomen, skola vid en mera framskriden ålder inhemta det nödvändigaste för tron och lefvernet, och gemenligen äro för tröga och slöa, att komma utöfver de första grundbegreppen. I följe häraf ansåg Hr Lundgren korthet och enkelhet vara de nödvändigaste fordringarna för ett dylikt arbete. Emot dessa grundsatser torde vara föga att erinra. Bättre är att litet läres väl, än mycket illa. Hvar och en, som längre tid sysselsatt sig med undervisning, måste gilla denna åsigt. — — — Endast det rätt insedda, det rätt kända kan bära frukt, det öfriga blir mer eller mindre en kunskap för minnet, som slutligen faller bort och dör, utan att hafva gifvit själen den ringaste förädling. Hr Lundgren har indelat sin Kateches likasom i två verk, text och noter; Författarens mening är dock, att de böra läsas i sammanhang, så att de sednare skola upplysa och utlägga den förra. Hvad texten beträffar, utgår författaren från ett ständigt bemödande att deri vinna möjligaste korthet, såväl vid frågor, som svar, äfvensom att inskränka frågornas antal så mycket som möjligt. Båda delarna har han uppfyllt väl och på många ställen har författaren lyckats till en förundransvärd grad. Redan inledningen är ett prof på hans förmåga i denna väg. Iden att der liksom samla hela Religionsläran på en gång, är lycklig, och utförandet svarande deremot. Sedan Recensenten gjort åtskilliga anmärkningar, synnerligast vid noterna, hvilka anmärkningar vid andra upplagans utgifvande blifvit af författaren sorgfälligt pröfvade och till största delen begagnade, yttrar han slutligen: Författaren har ovanliga gäfvor som Catechetiker. Svenska Församlingen kunde genom honom få en lärobok, som skulie lemna litet eller intet att önska. — — Hela arbetet, vare det ytterligare sagdt till dess beröm, är författadt i sann christelig anda, en anda, som erfarit och känner icke blott lagens stränghet, utan ock evangelii hugsvalelse och kraft., Högvördiga Preste-Ståndets Enskilda Ecclesiastika Utskotts Pastoral-afdelning vid Riksdagen 1847—1848 har uti silt, af Presteståndet godkända utlåtande, i anledning af till Afdelningens pröfning öfverlemnade förslag till lärobok för den allmänna Christendoms-undervisningen, om denna Lundgrens Kateches, som bland täflingsskrifterna, af hvilka ingen godkändes, blifvit upptagen under J4 4, yttrat bland annat följande: M 4, ehuru ämnad att vara en förklaring af Luthers lilla Kateches, likasom den nu gällande af Lindblom, skiljer sig likväl i sin plan från denna så till vida, att inledningen blifvit betydligt utvidgad för att redan på förhand angifva en kort sammanfattning af Christendomens sanningar, samt alt boken fördelas i 2:ne afdelningar, fortlöpande jemte hvarandra, den ena framstäld i frågor och svar för utanläsning och i största korthet angifvande lärobegreppet, den andra ämnad endast till innanläsning och i form af noter underlagd texten, för att fullständigare utreda denna. Författaren har följt denna anordning, för att inskränka utanläsningen, som, enligt hans tanka, fastän till en viss grad nödvändig, likväl mycket bör förkortas, såsom lätt urartande till tanklöst minnesverk. Den till utanläsning ämnade delen är derföre mycket kort och kan rymmas på några få blad. vAfdelningen delar icke denna Författarens åsigt om nyttan af att i betydligare mån inskränka utanläsningen. — — — — Den kan derföre icke tillstyrka förevarande I Lärobok till offentligt begagnande inom Församlingen såsom grundläggning för religionsundervisningen i allI mänhet, oaktadt dess verkligen stora förtjonster. Från Författarens synpunkt är arbetet mycket lyckadt; han har förstått att i hög grad gifva det klarhetoch lättfattlighet, lutan att derföre uppoffra den grundlighet, som låter sig förena med ett verk af så ringa omfång. Kunde det komma i fråga att hafva en särskild Kateches för den första l undervisningen och en särskild för den mera framskridna, något som Afdelningen af lätt insedda skäl icke anIser lämpligt, så skulle detta arbete mycket nära uppfylta fordringarne för den förra och genom några lält verkställda förbättringar dertill blifva utmärkt tjenligt. ; Hvad den i noterna förekommande vidare utvecklingen och förklaringen af lärobegreppet angår, så anser .l Afdelningen en sådan icke tillhöra den offentliga lärobo-I ken, den bör vara hvarje Lärares ensak. Afdelningen vill härmed icke hafva sagt alt den ogillar ett så anlagdt Jarbete och dess begagnande vid religionsundervisningen; tvärtom, det kan vara en nödig och välkommen ledning för yngre, ännu mindre erfarne lärare, och för lärjungarne en god källa till sjelfstudium eller recapitulation af det slutaf Läraren förklarade, men det behöfver icke, bör-icke lega kyrkåns sanetion. Då materialet är gifvet, bör dess I vidare utveckling och tillämpning öfveriemnas åt Lära;I rens fria verksamhet. (Cleri Comitialis Circulär, Riksdagen 1847—1848.) Läsaren finner af ofvanstående, att Lundgrens Kateches skulle vid sista riksdag kunnat blifva föreslagen till allmänt antagande såsom Svenska Kyrkans Lärobok i Chkristendomen, så framt icke det Högvördiga Ståndet underkänt författarens öfvertygelse om nödvändigheten at! göra det till utanläsning bestämda så kort som möjligt; men att deremot till enskildt bruk för fattarens Lärobok har för sig det mest gällande vitsord, som kan önskas. Hos undertecknad förläggare erhålles vic contant handel hvart G:te exemplar gratis. Stockholm, d. 46 Mars 1849, 5 Zacharias Heggström. 1l Hos A. BONNIER (Bazaren) har i dag inkommit frå -J utlandet: Tha hannted man and the ohost: ; , i I 3 t i 1 t