Aftonbladet – 21 mars 1849, sida 2

var den lifligast, att det måtte lyckas Görtz, skaffa en anaglig fred, samt att kungen måtte återkomma till sin hulvudstad och såmedelst göra slut på den oreda, som herrskade i nästan alla förvaltningens grenar. Mitt under loppet af dessa fantasier kom hans gamla piga inrusande och frågade med alla tecken till den största förskräckelse, hvad det månde betyda att alla utgånsarne ur huset voro besatta med vakt. Herre Jemine, jag tror soldaterna komma bit opp -.. skrek hon. Huru skall jag förstå det? här bor ju ingen annan är jag -.? yttrade Hesselgren med förundran, då han tydlig hörde steg och skrammel af jernkedjor i trappan. Han skulle snart förstå det... Dörrn öppnades. En fiskal, en notarie och tvänne rätts betjenter stego in. ,Hvad betyder detta, mina herrar ? frågade Hesselgren och gick emot dem. De ankomne hade antagit ett trotsigt väsende. Det fägnar mig att inspektoren ser så lugn ut, sva rade fiskalen. Då ha de här stränga arresteringsordern väl ingenting att betyda, på sin höjd ett missförstånd Annars plägar väl menniskors samvete säga dem hvarfö de arresteras. vAr ni förryckt, herre! utbrast Hesselgren häftigt ,Hvem vill ni arrestera ?) Hvad säger ni?, frågade fiskalen i vredesmode, oci trädde Hesselgren närmare. Var god och läs! Det blef lifligt i huset. Alla. som bodde der, stör tade till stället, gamla pigan tjöt, öfverinspektoren kon med andan i halsen trapporna uppföre .. ,Hvad i Guds namn står på, bror Hesselgren? Hvac har händt?) stammade han. Det vet jag, men till hvad ändamål, det vet jag icke. ,Verkeligen? Ni vet inte det?, Nej, herr fiskal! Mitt samvete frikallar mig för hvarj brott!, Nå, jag gratulerar! tillade fiskalen. Jag anhåller on edra nycklar; edra papper skola förseglas. ,Här äro de... Men jag borde väl kunna få veta hvaruti mitt brott skall bestå?