Aftonbladet – 19 mars 1849, sida 2

inslag af 40,000 rdr att, under åren 1848, 1849 och 18350, med en tredjedel för hvarje år utgå; så har Kongl. Maj:t den 2 sistl. Februari anbefallt förvaltningen af sjöärenderne att om upphandlingen af stenkolen i behörig ordning gå i författning samt om leras aflemnande vid flottans station i Carlskrona afsluta kontrakt. — Uppå af karantäns-kommissienen i Stockholm derom gjord framställning, har K. M. genom generalordres af d. 6 dennes befallt, att den del af karantänsbevakningen på rikets östra kust, som af Stockholms station bör bestridas, skall tillsvidare bestå af följande: Vid Slitö karantänsplats af skonerten Experiment med oförändrad befälfhafvare och besättningsstyrka; vid Djurhamns karantänsplats af chefs-fartyget Tycko och vid Furusunds karantänsplats af chefs-fartyget Styrbjörn. A hvardera af dessa 2:ne sednare fartyg kommenderas, när karantänskommissionen derom gör anmälan, 4 chef och 4 annan officer samt i öfrigt lika antal besättning som förra året. (A. P.) — Hr grosshandlaren Frans Schartau har till Dagbladet för i dag insändt en väl skrifven replik på en föregående insänd artikel i samma tidning i frågan om den nya bron öfver Norrström, och hvars författare hade riktat sig emot hr Schartaus yttrande under diskussionen hos borgerskapets femtio äldste. Vi skole innan kort meddela protokollet öfver hrr femtio äldstes sednare öfverläggning i detta mål, hvilken är den intressantaste. — — Enligt tillkännagifvande i danska blad skulle ångfartyget ÖOresund redan som i lördags börja sin fart mellan Kjöbenhavn och Malmö. — Med resande från Kjöbenhavn har man det rykte att det nu skulle vara fråga om att på 14 dagar förlänga vapenhvilan, dock med det tillägg att basis för en sådan förlängning blefve Slesvigs besättande af danska trupper. — I Öresundsposten, läses, i en enskild korrespondens från Köpenhamn den 7 dennes, iblarid annat följande: Uppsägningen af stilleståndet har hos den stora massan af folket väckt en sann glädje, hvilken förökats genom både kungens och ministrarnas vid flera tillfällen i den sista tiden gifna försäkran, att striden ej skall slutas förrän en verklig och ärofull fred blifvit vunnen. Rustningarna fortgå med oafbruten kraft; man skall till och med förvånas öfver att det lilla Danmark är i stånd till dylika ansträngelser. Öfver 30,000 man rycka på en gång in i Slesvig, och då äro ändå 230 man af hvarje bataljon qvar vid depöterna. Redan till den 20 dennes äro nya 3,000 man rekryter inkallade och samma styrka dras sedan till en tid in hvar 44:de dag. Flottan löper ut den 46. Ett nytt ångfartyg är köpt i England, och från Sverge söker regeringen att få hyra dugliga privata ångfartyg. Under allt detta bygges och befästas med all ifver vid Frederieia; äfven hufvudstadens fästningsverk sättas i komplett skick. — Vid riksdagen grälas om valrätten. Måhända skall man stanna vid en mycket låg census, så att endast de, hvilka strängt taget lefva au jour Ile jour, blifva uteslutna; detta blir väl det högsta hyartill doktrinärerna och de konservative kunna komma med allt hvad de bråka och agitera. I allt hvad som rörer landets försvar, är riksdagen helt och hållet enig med regeringen och den skulle beviljat dubbelt mot hvad der är begärdt. Landets kredit utomlands är dessutom orubbad, hvartill väl icke litet bidrager den omständigheten, alt oaktadt Danmarks ofantliga utgifter-förlidna år likväl öfver 4 million afbetalades på gamla statsskulden. — Som bekant är, hafva ett par utsända af det holsteinska ridderskapet i dessa dagar varit här och måst resa hem med oförrättadt ärende. Det är uppenbart att holsteinska adeln nu högligen ångrar det den deltagit i upproret, ja den är i sitt innersta rent förtviflad deröfver. En afde vigtigaste driffjädrarna till denna förändring i de holsteinska magnaternas sinnesstämning är utan tvifvel den omständigheten, att den nya danska grundlagen, hvilken väl förbjuder fideikommissers upprättande för framtiden, emellertid tillåter de förut varande att förblifva som hittills, medan åter den tyska riksförfattningen helt och hållet afskaffar allt hvad fideikommisser heter. Detta är en spik i hela aristokratiens likkista. Konungen, som ej sjelf ville mottaga de deputerade, har låtit svara dem, att han nog skulle akta sig för att gifva Tyskland anledning till nytt angrepp, samt att han derför ämnar låta Frankfurterherrarnas lagar blifva gällande i Holstein, så framt ej Tyskland sjelf upphäfver demn. Korrespondenten tror icke att meningen är att gifva general Fabvier, som man ett ögonblick förmenat, öfverbefälet öfver hären; snarare tar general Hansen sjelf detta, hvilket så mycket lättare låter sig göra, så framt man flyttar heta krigsministeriet ned till Als. REPRESENTATIONSFRÅGAN. Uti lördagens Aftonblad meddelade vi utdrag ur ett par landsortstidningar, tidn:e för Södermanland och Upsala, af artiklar angående det hvilande representationsförslaget, med anledning af den nyligen med Aftonbladet följaktiga skriften: Tankar angående det hvilande representationsförslaget,. Det säkraste sättet att komma till ett allmänt omdöme härom vore onekligt om reformsällskaperna hvar för sin ort anställde undersökningar huru valen derstädes sannolikt skulle utfalla efter siffran. Nerikes Allehanda för i onsdags innehåller en sådan öfversigt, hvad Wermlands representation beträffar, grundad på tabeller öfver antalet af de valmän, hvilka omedelbart per capita utse 50 representanter i andra kammaren, hvarefter utseendet skulle blifva följande: Egare eller med åborätt innehafyvare af egendom utöfver ett helt mantal: adel 34, magistratspersoner och borgare 4 ofrälse bruksegare 27, bondeståndet 9, icke tillhörande de förut nämnde klasser 44. Embetsmän: civile 34, militärer 29, ecklesiastike 28 afskedade 3, summa 205. Man finner häraf. att embetsmännen och det högre presterskapet i Wermland, vid omedelbara valen, ega 94 röster och alla öfriga kategorier — — 444 röster; hvaraf 34 adelsmän och endast 9 bönder. Med dylika facta för ögonen, heter det, och med den aldraminsta kännedom om förbållanderne, inser den, som vill se, att embetsmän och prester skola uteslutande dirigera valen och styra representationen. Hvilka tankar om heder och uppriktighet eller insigter och kännedom kunna hysas om dem, som under dylikt förevetande tala för förslaget ? — XX 1 NORGE. I Christiania hade, på Drottningens födelsedag den 14 dennes, riksståthållaren, hans exc. Lövenskjold, gifvit en stor bal. Man anser ; Rargan sSlIf6cdet vara förbi för rm AA Sr j— -— —— —