Aftonbladet – 16 mars 1849, sida 3

(Insändt.) En insändare i AM 56 af Aftonbladet har klandrat de i projekt till reglemente för försäkring af boskap mot lungsjukan inom Upsala län bestämda maximivärden. Att dessa möjligen kunna vara för låga, der större kreatur ega högre slagtvärde, bör ej bestridas, men då insändaren synes vilja antyda, att race-egenskaper böra kunna ingå i försäkringsvärdena, torde ej vara olämpligt påpeka vådan af antagandet af en sådan grundsats. Då endast slagtvärde antages såsom grund för försäkringsvärde, lemna kött och hudar efter alla kreatur som slagtas, i förhållande till försäkringsvärdena, lika stora andelar af ersättningsbeloppen, då deremot vid sådant tillfälle racevärden ej lemna någon ersättning. De derigenom för bolaget uppkommande större ersättningar skulle betäckas af de, å de högre värderade ladugårdarne utdebiterade större årsafgifterna, men då bolaget ej är beräknadt för mer än 3 år, dessa dyrbarare ladugårdar inom länet högst få, och under så kort tid ovisst hvarest lungsjukan kommer att härja, lärer ej kunna bestridas, att, om några eller någon af dessa ladugårdar af lungsjukan skulle angripas, de för dera utgående högre crsättningsbelopp omöjligt af så få års utgående högre afgifter kunde betäckas. Hvad olikheten med brandstodsbolag beträffar, kan jag ej inse detsamma. Det åligger socknarnes förikringskommittcer att tillse det kreatur ej upptagas till högre än verkliga värden, och detta är här lika angeläget som, vid bolag mot eldskada med hus, ty äfven vid detta bolag ligger vigt uppå, att hvarje bolagsman sjelf, så mycket möjligt är, må akta sin ladugård för smitta, hvilken aktsamhet måhända stundom skulle äåsidosättas, om ersättning för slagtad värdar kunde uppgå till bögre belopp än kreatursvärdet.