SAL ALL UVIU ILKGL YTOLIIL UPPlalla I HRUIUBRUGIP LIM Arosins rum från morgonen den 2 sistlidne Janu ari och till dess han afrest. Lithander, att han väl erinrade sig det Arosin ifrågavarande dag klockan omkring sex på aftonen innevarit i kryddboden samt tillhandlat sig en cigarr, men deremot icke lagt på minnet, huruvida Arosin då omnämnt att han glömt sina handskar; förklarande Lithander att, ehuru han icke kunde upplysa om Arosin, vid det tillfälle då han köpt cigarren, från boden derefter begifvit sig ut eller in i husct, han likväl iakttagit att Arosin en gång under loppet af eftermiddagen utgått genom boden, åfvensom att han då icke haft något att bära. Beve och Andersson, att hela eftermiddagen den 2:dra nästlidne Januari alltid endera af dem varit inne uti hökareboden, hvadan de på den aflagda eden kunde gemensamt intyga, att icke någon qvinna bärande ett barn under sagde tid gått ut eller in den vägen. Bergström, att han, som den 49 sistl. Januari varit närvarande i kong! poliskammaren vid de! derstädes uti förevarande mål då hållne förhör och dervid hört omtalas den belöning, som blifvit utfästad åt den, som kunde tillrättaskaffa eller lemna någon upplysning om det försvunna barnet, samma dag jemte arbetskarlen Damgren anställt en noggrann efterforskning uti huset J 62 vid Hornsgatan samt derunder genomsökt vindar, källare, lider, afträdeshus, samt den intill gården angränsande plantage med deri befintliga stenrösen och gödselhögar, utan att likväl lyckas i sitt förehafvande; och förmälde Bergström, att af afträdeshusen en del, hyaribland det, som hörde till det rum Arosin bebott, voro lästa och försedda med tunnor, men en del olästa och utan dylika kärl, hvaremot Bergström icke egde sig bekant huruvida under tiden mellan den 2 och 49 sistl. Januari någon afhemtning derifrån egt rum; samt Thomasson, att han, vid det tillfälle då han på hr polismästarens befallning utrest till Lyngsta, iemväl, på sätt hans till öfverståthållareembetet för polisärender den 44 nästlidne Januari ingifna rapport utvisade, erhållit tillsägelse att, i händelse Arosin icke kunde nöjaktigt redogöra för barnet, kalla honom till inställelse i kongl. poliskammaren. Stadsfiskalen de Berg anförde derefter, att han, i anledning af hos herr polismästaren Bergman derom gjorda förfrågan, erhållit den upplysning, att hr polismästaren, med kännedom derom, att notarien Rinman vore i slägtskap med Arosin och jemväl ombesörjde hans ekonomiska angelägenheter här i staden, den 410 sistl. Januari låtit till sig kalla bemälde notarie, för att af honom erhålla underrättelse om vägen till Lyngsta, dit Thomasson samma dag undfått befallning att afresa; att notarien Rinman, som till följd häraf infunnit sig hos hr polismästaren, på begäran tillåtits att skrifva ett bref till Arosin, hvilket endast innehållit, att Arosin, så framt han för Thomasson ej kunde redogöra för barnets vistelseort, sjelf berde komma till staden för att upplysa förhällandet; samt att brefvet blifvit af herr polismästaren genomläst och derefter försegladt samt till Thomasson öfverlemnadt; och erinrade stadsfiskalen, att detta; skett under den tid hr polismästaren Bergman varit till underståthållare förordnad och således, innan han, i egenskap af polismästare, börjat handlägga förevarande mål, hvilket inträffat först den 49 i ofvannämnde månad; uppgifvande stadsfiskalen de Berg i sammanhang härmed, att anledningen hvarföre Arosir vid förra rättegångstillfället uppvisade bok blifvit från kongl. poliskammaren utlemnad vore den, att netarien Rinman hos herr polismästaren anmält behof af tillgång till densamma, för att begagnas till kontroll vid aflöningarne åt folket vid Lyngsta. Stadsfiskalen Lindborg, som nu jemväl var hos rätten tillstädes, tillade härvid, att hr polismästarens tillsägelse om bokens utlemnande ägt rum i Lindborgs närvaro, och att han dervid hört den föreskrift meddelas, att boken skulle tillställas vaktmästaren vid stadshushäktet och att densamma ej finge annorlunda än i vaktmästarens närvaro begagnas, af hvilken anledning stadsfiskalen förmodade, att boken efteråt blifvit med vaktmästarens sigill förseglad. Vidare förklarade stadsfiskalen de Berg, att han, som i afseende på de af Arosin förut hafda oäkta barn, väl sökt förskaffa sig erforderliga upplysningar, men, i anseende till den korta tid, som förflutit sedan han till åklagare i målet blifvit förordnad, icke härutinnan kunnat anställa alla de efterforskningar, han skulle hafva önskat, likväl erfarit, att Arosins uppgift, att ett af omförmälde barn skulle vårdas hemma hos sin moder, vore enlig med sanna förhållandet; samt att stadsfiskalen, som i berörde hänseende förbehöile sig öppen talan, icke, emot konsl. brefyet angående barnamord af den 47 Oktober 1778, ansåg sig böra eller kunna uti ifrågavarande under-, sökning inblanda de lägrade qvinnornas namn förr, än en bestämd angifvelse, att hafva mot något afl. förenämnde barn brottsligt förfarit, kunde mot Aro-l. sin riktas; och företedde härpå stadsfiskalen dels; Arosins vid undersökningen å Lyngsta anträffade afli dåvarande pastorsadjunkten, herr kongl hofpredikanten Lindström meddelade prestbetyg, hvilket, i af-j seende på månaden, då Arosin vore född, syntes ; hafva undergått förändring, dels öfverståthållareem, betets den 43:de Januari innevarande år utfärdade l, kungörelse, af innehåll, att, sedan hos öfverståthål-lj lareembetet blifvit anmäldt, att ett den 19 Oktoberl; nästlidet år framfödt gossebarn, i dopet kalladt Au-. gust Mauritz, blifvit den 2 sistl. Januari uti huset; JA 62 vid Hornsgatan, emot öfverenskommen ersättning, lemnadt till vård och uppfostran åt en okändl, qvinna, samt alla de efterforskningar, som sedermera , skett, angående bemälde qvinnas namn samt hennes 1 och barnets vistelseort, varit fruktlösa, en belöning, af tvåhundrade riksdaler banko blifvit utlofvad tilll; den, som-om nämnde qvinna, å hvilkens uppgifnal; utseende och klädedrägt likasom å barnets beskrifning meddelades, lemnade någon upplysning, hvar-lc igenom med säkerhet kunde utrönas hvar barnet vore till finnandes, samt att berörde vedergällning ( äfven tillfölle oftaomförmälde qvinna, såvida hon be-s Å I C LI S ä ä f t k s S hörigen sig anmälde; dels ock ett från öfverstäthållareembetets för polisärender sekreterareexpedition d. 46 i denna månad utgifvet bevis, att exemplar af nyssnämnde kungörelse blifvit den 47 sistl. Januari expedierade till Konungens befallningshafvande i ri-l; kets samtlige län, hvaraf, enligt hyad stadsfiskalen sade sig med visshet känna, skulle följa, att samma kungörelse blifvit eller ofördröjligen skulle blifva ils rikets alla kyrkor uppläst, samt slutligen ett af herr professorn doktor Berg undertecknadt läkarebetyg af följande lydelse: På begäran meddelas att ett födelsemärke af den beskaffenhet, som Lovisa Berg uppger sig den 2:dra innevarande månad hafva sett på ett barn, ej inom tio dagar kan af sig sjelf hafva spårlöst förkommit,. hvadan alltså det i Storkyrkobrinken den 5 Januarilg lefvande upptagne barnet, som cj har spår af något! födelsemärke i ansigtet, ej kan vara identiskt med I det af Lovisa Berg sedde. Stockholm den 42 JanuI ari 1849. Berg, öfverläkare vid Stockholms allmänna( Barnhus., r 8 Uppfordrad att genom en sanningsenlig berättelse om förloppet vid ifrågavarande tillfälle förklara sineln a väl sins emellan som mot vittnenas intyg stri-li liga uppgifter, vidhöll likväl Arosin. oaktadt erhållnes