Aftonbladet – 9 mars 1849, sida 1

1DANMARK. tb Kommendör Dahlerup, som med danska konungens tillåtelse gått i österrikisk tjenst, som viceamiral, skulle afresa till Triest. Han har blifvit af konungen utnämnd till contreamiral å la suite i danska marinen. Det talas om att Österrike skulle af DanI mark köpa trenne linieskepp. l Baron Pechlin, som varit i Olmitz och gratulerat den nye kejsaren, har fått Leopoldsordens storkors. It! General Oxholm har från Hamburg afgått, icke till Frankfurt, utan till London. FRANKRIKE. tl I Bordeaux skola oroligheter hafva utbrutit Il vid mobilgardets ankomst till denna stad. I nationalförsamlingens konferenssal gick ett rykte, att interventionen till förmån för påfven skulle vara bestutad. Tvenne gesandter, som blifvit afsända ifrån den romerska republiken, hafva ännu icke blifvit emottagna af regeringen. Nationalförsamlingen sysselsätter sig ännu I med vallagen. -) Det af Cremieux framlagda klubblagsförslaget innehåller i korthet: i 8 1, att en redan -Igenom dekretet af den 28 Juli 1848 föreskrifven förklaring om klubbars stiftande skall unYderskrifvas utaf 5 franska medborgare, 25 år elgamla, och icke genom nämnde dekrets 8 4 -Juteslutna ifrån att vara medlemmar af klubbar, d. v. s. beröfvade politiska rättigheter -leller dömda för förbrytelser; i 2, att 10 dagar efter klubbens bildande skall dess ordförande uppgifva en förteckning på alla föreningens medlemmar och hvarje månad en för, )teckning öfver afgångne och tillkomne; i 8 3, att föreningens bestyrelse skall bestå utaf en ordförande, en -sekreterare och minst 3 medlemmar, alla minst 23 år gamla; i 8 4, att föreningens medlemmar skola vara myndiga och fransmän; i 8 5, att hvar och en, hvilken blifvit dömd enligt en lag, som stadgar vanärande straff, icke kan blifva medlem af någon klubb; i 8 6, att ingen kan vara medlem af två klubbar i samma kommun; i 8 7, att hvarje religiös sammankomst, hvarje sammanträde för att petitionera eller förhandla om politiska frågor, hvarje politiskt gille skall 48 timmar förut tillkännagifvas, enligt föreskrift i dekretet af den 28 Juli 1848; 1 8 3, att om oordning uppstår och ordföranden icke gör eller kan göra sin pligt, och icke heller den tillstädesvarande embetsmannens uppmaning Iblifver åtlydd, så bör denne befalla, att klubben skall utrymmas; i 8 9, att, om flera personer blifvit dömda för tal, som blifvit hållna Ji klubben, kan dess suspension fordras och bestämmas på minst två månader; vidare stadIgas, att sedan en klubb blifvit tillsluten, kunna ;I dess medlemmar icke inom 6 månader inträda i annan klubb, hvarjemte straff stadgas för förgripliga tal i klubbarne 0. s. v. Tidskriften La libert de penser innehålier en intressant Tecension öfver tvenne af ultramontanen, f. d. vicomte de Falloux år 1846 -lutgilna skrifter: Histoire de Saint Pie V) och ;Louis XVI. Dessa skrifter, hvilkas tendens lär på en gång strängt katholsk och legitimiTIstisk, hafva nu på visst sätt vunnit en slags politisk märkvärdighet, sedan författaren under presidenten Bonapartes auspicier ingått i h h Ny Nad s -—Lä nd FR: POP för tronen och altaret uppoffrat det 18:e seklet och dess filosofi, friheten och dess försva-l. rare, revolutionens stora eröfringar, folkets suI veränetet, med ett ord allt, hvaröfver den moIderna verlden är stolt. Om inqvisitionen yttras, att den varit en helsosam inrättning. Toleransen, heter det, var icke känd under troens Isekel, och den känsla, som detta nya ord inInebär, kan endast under tviflets tidehvarf anses såsom en. dygd; ty då man uppoffrade en I menniska, som var förhärdad i sin villfarelse, BIvar det fordom utsigt att denna villfarelse skulle förgås med sin upphofsman, och att sjelfva folket således skulle förbiifva i orthodoxiens lugn. Dessa ord stödjasig tydligen på den gamla jesuitiska principen: ändamålet hel-Jgar medlen; de ådagalägga mer än tillräckligt Iden franska undervisnings-ministerns lifliga Isympatier för Ignatius Loyolas vördnadsvärda I söner. . Folkrepresentanten öfverste Charras, f. d. underIstatssekreterare i krigsministeren under den proviIsoriska regeringen, ämnar i nationalförsamlingen I framställa den proposition, att man framdeles vid Jordensutdelningar jemte personernas namn i ,MoniIteuren äfyen utförligt redogör för de utnämnda -I personernas förtjenster om staten. Å ryerska; 2) en under ledning af Larochejaquelin; Odilon-Barrots minister såsom undervisnings-t och cultus-minister. I dessa arbeten har Falloux, för att begagna recensentens yttrande,l Bland nationalförsamlingens 900 ledamöter räknar man nu sex olika valkommittter: 4) den Thiers-Ber3) en under Buchez, Bastide och Marrast; 4) denl Bonapartistiska under Napoleon Bonaparte, Conti och Casabianca; 5) den ministeriella; och slutligen 6) en lunder ledning af Ledru-Rollin, Proudhon och an-l dra ledamöter af berget. STORBRITANNIEN. Marocko äro bilagda. TYSKLAND. Riksförsamlingen i Frankfurt. leller politiska klubbarnes inbördes förbållande. För närvarande kan man säga alt egenteligen blott tvenne hufvudfraktioner finnas, hvilka stå midt emot hvarandra och med ifver bekämpa hvarandras åsigter. Sedan nemligen Tysklands båda stormakter Österrike och Preussen aflåtit hvar sitt program af väsendtligt skiljaktig politisk karaktär, har nationalförsamlingens medlemmar delat sig itvenne hufvudgrupper, i det de preussiskt sinnade slutit sig till det preussiska programet, samt de som bysa Österrikiska sympathier, eller öfverhufvud blott vilja motverka enhetssträfvandet, slutit sig till det österrikiska — programets fana. Dessa tvenne hufvudfraktioner äro ungefär lika starka och räkna cirka 200 medlemmar hvardera; de hafva. bildat sig till serskilda klubbar, hvilka arStridigheterna mellan Storbritannien -och På den sednare tiden har en väsendtlig förländring ägt rum mellan de olika partiernas,!