Till Redaktionen af Aftonbladet. Anhålles om införande af nedanstående tankar: Vid frågan om tillsättandet af öfverdirektörsembetet vid landtmäteriet, vågar insändaren derom göra några välmenande erinringar. Så allmänt aktad och värderad den sist bortgångne chefen för landtmäteriet var och som derjemte förenade så nyttig verksamhet och gagnande i flera delar, är ett omdöme, som af ingen jäfvas; men med allt detta, så tror man sig kunna säga: att den nytta eller fördel, som landtmäteriet eller corpsen hade af denne chefs ljusa förstånd och stora verksamhet (som vändes mera åt det geografiska och statistiska, samt andra välgörande inrättningar) var visserligen ej så stor, som man kunnat haft rätt att påräkna; och hvad var orsaken härtill — som man gerna vill tro —: ej brist på god vilja, men brist på praktisk kännedom i yrket. Och detta blifver alltid gerna följden då chefsplatserne tillsättas af män ej tillhörande yrket. — Af tidningarne ser man nu de 3:ne kandidater, som blifvit uppförda på förslaget till öfverdircktör för landtmäteriet; äfven upplyses man om, att kammarkollegium ansett de 3:ne medsökande militärpersonerne ej kompetente till det embete de sökt. Och hvem kan motsäga detta kammarkollegii-pluralitetens ledamöter lika hedrande som rättvist förklarade beslut.