Aftonbladet – 28 februari 1849, sida 3

Article Image
oo -— HZ01q1131!!n!9592 Dd DD rp RSÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. För några dagar sedan passerade i trakten a Hötorget ett nytt försök att plundra en bonde pi hans väl späckade plånbok, innehållande 250 rdi rgs. Händelsen var följande: En ung bonde, vä bekant med Stockholmslifvet, emedan han tillförenc varit kypare på en källare här i Stockholm, kom i rusigt tillstånd gående på gatan. En bagarlärling, hvilken gaf sig i samtal med honom och derunder inhemtade att bonden bure i sin plånbok en större summa penningar, började nu att, troligen i afsigt att bestjäla honom, omfamna honom, kalla honom för farbror, m. fl. broderliga namn, hvarefter det lyckades bagaren att indraga bonden på en gård. En lykttändare, hvilken på afstånd betraktat detta uppträde och som af serskilda anledningar hade orsak att misstänka bagarens uppsåt, bad nu en på gatan nära stående arbetskarl att vara honom följaktig in på gården för att befria bonden från den besvärliga påhelsaren och derefter beledsaga den förre till sitt qvarter. Inkomne derstädes uppmanade nu lykttändaren bagaren att släppa bonden, hvilken han redan hade slagit omkull och derefter kastat sig öfver honom, i låtsad afsigt att åter uppresa honom; men härtill visade bagaren ingen lust, utan sade sig ganska väl känna bonden, hvilken skulle heta Anders, och påstod sig ämna hjelpa honom att oantastad komma till sitt qvarter. Som bonden emedlertid förklarade sig icke heta Anders, och dessutom sökte att befria sig ifrån bagarens nappatag, uppreste de begge andra bonden åter på benen och utförde honom på gatan, dit bagaren likväl medföljde, envist qvarhållande sig i bonden. Midt under detta tumult ankommo händelsevis till stället 2:ne uppsyningsmän, hvilket hade till följd att bondens goda vän, nemligen bagaren, skyndsamt tog till flykten. Härefter började nu bonden att med raseri slå omkring sig, oaktadt han knappt kunde stå på benen, så att ett slag träffade arbetskarlen öfver näsan, hvaraf näsblod följde, och Jykttändaren erhöll ett hårdt slag öfver bröstet, så att han raglade emot en fönsterlucka, der han halkade omkull och skadade låret. Slutligen måste bonden med våld föras till polisvaktkontoret och derifrån till sitt qvarter, under det han alltemellanåt tilldelade såväl polisbetjeningen som deras medhjelpare diverse knuffar. Vid det förhör som härom i går hölls i poliskammaren, nekade bonden först att hafva varit rusig, men medgaf detta slutligen; likväl med påstående, att om han ifrån början fått vara i fred, hade han icke sagt ett ord åt någon menniska, än mindre slagit någon. Som han sett sig omgifven af folk, hade han trott deras afsigt vara att beröfva honom hans pengar; derföre hade han sökt att försvara sig. Hr Polismästaren framställde i anledning häraf den rågan till bonden, om han ville i godo godtgöra de ne för tillfället tillkallade vittnena, samt gifva 3 dr 46 sk. bko till arbetskarlen och 32 sk. samma mynt till lykttändaren för deras beskedlighet att vilja aga honom i skydd emot bagaren, af hvilken han äkert annars blifvit bestulen. Bonden ingick efter något prut härpå, hvarefter han tillika för fylleri och ljud dömdes att plikta 35 rdr banko. — I går kl. 5 e. m. drunknade under skridskoikning på Mälaren ofvanför Strömsborg, sprutlagacen Johan Julins 42-åriga son, Johan Theodor. Han hade strax efter hemkomsten från skolan begifvit sig ut på den svaga isen vid strömdraget, i sällskap med en 15-årig gosse, hvarvid båda nedföllo. Tillkomna personer lyckades att med båt tränga sig fram och rädda den sednare, men Julin hade redan sjunkit. Ehuru Iraggning genast verkställdes efter den drunknade har det ej lyckats att få rätt på liket. ERE —

28 februari 1849, sida 3

Thumbnail