hela trakten såsom en af de vackraste, mest omvexlande och bördigaste, han någonsin sett, samt öfverallt vattnad af klara bergströmmar. Genom granskning af mineralierna i dessa Nordamerikas vestliga trakter och deras geologiska beskaffenhet i det hela, har han kommit till den slutsatsen, att Sierra Nevada, Rocky Mountains och Alleghanybergen uppskjutit samtidigt, eller åtminstone genom Jen lika beskaffad grund, nemligen af mjölkhvit qvarts; emedan man träffar detta mineral horisontelt lägradt, ehuru i mer eller mindre fin fördelning, på ett visst djup öfver hela den ofantliga landsträckan, med undantag blott af dessa bergskedjor, som sönderbrutit det i större stycken, till en del ännu fastfästande vid dessa bergs sidor. Denna hvita qvarts är i Amerika ofta guldförande, och när den blifvit vid de geologiska hvälfningarne bokad och nedsköljd i I dalarne, har dess tyngsta beståndsdel, guldet, kunnat j qvarstadna i de klyftor vid flodstränderna, der den ännu träffas. I följd häraf anser han guld förekomma icke blott emellan Sierra Nevada och Stilla Hafyet, utan äfven emellan Sierra Nevada och Rocky Mountains, samt emellan Rocky Mountains och Alleghany. Guldfynden i staterna Carolina, Georgia och Alabama, för några årtionden sedan, vitsorda detta antagande, för den sistnämnde trakten; och-i afseende på den emellan Missisippi och Rocky Mountains belägna, anförde Catlin att Cumancherna, Kiowayerna och andra stammar i denna trakt, bära klumpiga — guldsmycken till halsprydnader. Om guldtillgången i träkten emellan Rocky Mountanis och Sierra Nevada vittnar hvad som nyligen förmälts om Mormonerna. Dessa sektanhängare, 3000 man starka, hafva efter sin fördrifning ur Förenta Staterna bosatt sig kring den vester om Rocky Mountains belägna Stora Saltsjön, som är 40 mil lång och 3 mil bred, men särdeles olik saltsjöarne på de asiatiska stepperna, deri att trakterna omkring densamma, långt ifrån att vara torra saltöknar, äro utomordentligt bördiga. När ryktet om Californiens guldrikedom hann till Mormonerna, reste en mängd af dem till Sacramento och voro bland de första guldletarne derstädes; men efter några framoch återbud emellan dem och de hemmavarande, återvände de numera i guldvaskningskonsten erfarne hastigt och enhälligt till Saltsjön, hvars kuster under tiden funnits erbjuda större ymnighet på guld, än floderna vid Franciseo-viken. Catlin slutade sitt föredrag med råd och anvisningar åt emigranter. Han afstyrkte all utflyttning till guldtrakten, så länge den närvarande osäkerheten herrskade derstädes, och hvilken ännu kunde fortfara i flera år, isynnerhet som den redan kända guldtrakten oupphörligt öfversvämmades af nya inflyttande från alla håll; och man kunde med säkerhet beräkna, att öfver 4000 qvadratmiles (22, qvadratmil) skulle inom ett halft år härefter utgöra fältet för guldsökarne, bland hvilka tusentals komme att gå under till lif eller helsa, eller att åtminstone utan ersättning se sina reskostnader förlorade. Deremot tillstyrkte han utflyttningar till de ännu oupptagna trakterna af öfra Missisippi och denna flods vestra och nordvestra bifloder, dit man redan färdades på ångfartyg nära 4000 miles (600 mil) från New-Orleans. Dessa trakter voro rika på skog och friskt källvatten, omvexlande med berg och dalar, ytterst bördiga, och lika sunda för Europer, som trakterna kring Missisippi mera söderut voro för främlingen mördande. Med minsta kostnaden fäårdades man från Europa till New-Orleans; af vigt vore likväl, att ankomsten dit skedde emellan början af November och början af Mars, och att resan uppåt floden fortsattes genast, så att emigranterna kunna innan den varmare årstiden hafva hunnit ur Missisippis lågländta trakter. Bland de nn i England pågående expeditionerna till Californien är en från Liverpool särdeles karakteristisk, för den antydning den innebär om det sociala tillståndet derstädes. Ett af de större handelshusen i Liverpool, hr James Starkey comp., som äger elt filialkontor i San Francisco, afsände dit med jernfartyget Anteltope ett salumagasin af jern, konstrueradt i England, men för skeppnringen söndertaget och med de noggrannt numrerade delarne färdigt alt genast efter ankomsten sammanfogas på nytt. Väggar, golf, tak, dörrar och fönsterluckor bestå af tjock jernplåt, med utsidan förzinkad, eller hvad man kallar galvaniserad, till skydd emot rost Från Chagres berättas att bland de många dei landsatta utflyttarne till Californien, har i börjar af Januari anländt af Nordamerikanska styrelsen utnämnde civilguvernören för Californien, jemte domare och andra civiltjenstemän för det nya territoriet Bland nyheterna från Nordamerika förekommei slutligen en, högst lumpen till utseende, men af stor vigt till sina följder, om den bekräftar sig, hvarpå knappast är att tvifla. Det berättas nemligen ati bland exportvarorna, som de till guldlandet afgående transportskeppen medföra, finnes äfven eftergjora guldsand, förvillande lik den naturliga. Man nämner väl icke hvartill den skall användas; men då guldsand numera utgör Californiens egentliga bytes: handel, så begripes lätt att den eftergjorda varan äl! j hvarken mer eller mindre än ett falskt mynt. Mec Iden förslagenhet i handel och vandel, som utmärker Yankees, lärer det ej heller dröja länge, innan dette tfalska mynt är allmänt kringspridt. Men det miss Itroende, som härigenom träffar äfven den verklige Iguldsanden och alla enskilda prof på dess äkthet Iskall i samma ögonblick tvinga hvarje innehafvart I deraf att låta mynta den vid det nya myntverk Isom Nordamerikanska styrelsen beslutat anlägga ee Fo -—-— HH fö HN Californien, och som sannolikt redan nu är i gäng Nödtvånget åter, äfven för den laglösaste, att anlit en offentlig statsinrättning, till sitt eget skydd, kom mer sålunda att snart förskaffa den lagliga myndig heten i Californien en betydenhet, som den annar icke kunnat hoppas på lång tid, eller så länge all förlitande på vapenmakten, både till lands och sjös visar sig fåfängt. Laglösheten och egennyttan hafv. sålundå beredt en gräns och ett band åt sig sjelfva som visst icke påräknades af den, som först fick de infallet att tillverka förfalskad guldsand. Rättelse. I lördagsnumret, sid. 3, sp. 2, rad. 3 nedifrån, står: Industriföreningens slöjdskola, läs Slöjdföreningens skola.