BLANDADE ÄMNEN. — VIGTIG ANALYS AF BESTÅNDSDELAR I HVETEsÅDOR. Till franska vetenskaps-akademien har en analys öfver sådornas beståndsdelar nyligen blifvit ipsänd af franske kemisten Milon. Han har funnit att sådorna af hvete, på det sättet siktade, som vanligen sker när man derifrån vill frånskilja alla för menniskorna närande ämnen, innehålla följande beståndsdelar: Stärkelse, dextrin och stärkelsesåcker 53,0. Lakritssåcker . . . 4,0. Vextlim ss s ss s ss s 14,9. Vextfett . . 0 0 5,6. Kryddämne af honungslukt 7. Salter... uctedele Cr Sr os v OB. Trädämne . . s ss 97. Vatten ae ee se ve ve 0 13,9. 400,0. Man finner häraf att om de 3 eller kanske 4 sistnämnda ämnena undantagas, och som innehålla icke fullt en tredjedel af det hela, så äro de öfriga två tredjedelarne af sådornas beståndsdelar allesammans sådana, som efter en mängd äldre undersökningar hufvudsakligen utgöra de för menniskor närande delarna i vextämnen; och att isynnerhet den mest närande af dessa beståndsdelar, nemligen vextlimmet, träffas till större mängd i hvetesådorna än i hvetekornet. — Milon ser häri en, som det tycks, ganska tillfredsställande förklaring öfver resultaterna af ett fysiaologiskt rön, hvilket för flera år sedan anställdes af den berömde Magendie. Han uppfödde ett par hundar, af samma kull, med hvetebröd, men den ene med bröd af siktadt hvetmjöl och den andra af Hvetegröpe, eller sådant som begagnas af arbetsklassen i Frankrike. Den förre hunden magrade oupphörligt och dog på femtionde dygnet; den sednare behöll hull och helsa, och lefver ännu frisk, och sund. Det kan, efter dessa upplysningar, icke nekas, att man misshushållar både med penningar och helsa. när man såsom bröd endast nyttjar hyitt hyetebröd, och att det i alla hänseenden skulle vara förmånligare att till degen för detta blanda finmalna sådor. Milon påstår, att så beredt bröd äfven är smakligare. Milon har vidare fästat en serskild uppmärksamhet på den vattenhalt, som spannmålen i allmänhet innehåller och som till mängden omvexlar högst betydligt under olika år. Genom en beräkning af vattenhalten i de 420 millioner hekloliter af hvete och råg, som åtgå till Frankrikes behof hvarje år, har han funnit, att om denna vattenhalt emvexlar med 4 :l, procent, så uppkommer cn värdeskilnad af 72 millioner Francs, hvilken är till konsumenternas förmån, när vattenhalten går 47, proc. under den vanliga, men till deras skada, när den med samma proc. öfverskjuter den vanliga; emedan för vattnet måste i sednare fallet anskaffas ett vederlag i så mycket mera spannmil. — INSALTNING AF HÖ TILL FÖDA ÅT KREATUR, En ansedd engelsk agronom har gifvit följande korta anvisning att insalta hö, så att det blifyer födande och välsmakligt för kreaturen, hvaraf vi anföra nedanstående: Då höet genom regn blifvit under skörden förderfvadt, eller blifvit upphemtadt från sumpiga trakter, så att kreaturen icke vilja äta det, så beströr man det med 4!), å 2 salt på skeppundet. Det blir derigenom både sundt och födande; Om man genom dåligt väder tvingas att inberga det, innan det ännu blifvit torrt, så bör man icke försumma att salta det; annars tager det tätt hetta. Det bästa sätt att dervid gå till väga är, att först lägga ett hvarf hö, på hvilket man strör saltet, och der ofvanpå ett hvarf halm, lika tjockt som höet; hvarmed sedan fortsättes på samma sätt. Saltet drar nu icke blott höets fuktighet till sig, utan äfven luftens; och om man sedan af detta foder, . såväl halmen som höct, bereder hackelse, så förtäres det med begärlighet af kreaturen. Det gifves intet bättre medel, att förvara höet och hindra det att taga hetta. — — (Denna method är äfven i Sverige delvis känd i några provinser, men torde dock förtjena omnämnas, då nyttan deraf bekräftats äfven i andra länder.) w—————— ——— mvmevesdantnsae