KKR RARE — man af börd, och domare måste finnas. Hvad skulle salig Axel Oxenstjerna, månntro, hafva sagt om slik djerfhet?... Ni måste fråga -postmästaren om ej bref till Hesselgren ingått under det Prytz hållit sig dold. Det är redan gjordt. När jag tog brefvet på posten, väckte sigillet min, liksom hr grefvens uppmärksamhet. Att börja med; frågade jag då postmästarn, om han kände Prytzens hand, och om han visste hvilken denne B. H. vore. Det vet jag visst... svarade han. Det är inspektor Brynolf Hesselgren vid landtmäteriet. Prytz är förlofvad med hans syster, Maria Hesselgren, hvilken för det närvarande vistas hos en gammal slägtinge i Christiania. .. För sjuhundra... och jag, som måste resa!... Hvad är att göra? ... Jo! jag wvet... Upptag ej illa, hr grefve, att jag äfven tror mig veta det!, aflbröt baronen. ,Min bästa baron Duwald! Jag kan ej nog prisa er skicklighet i denna affär. Att börja med skall jag tillskrifva min svåger. Utom barons användbarhet som embetsman, har jag sett få med ett så ädelt sinnelag. Det är min själ inte många bland dem som ärfva ett gods hvilka straxt bortgifva ett annat åt fattiga slägtingar ... Om jag kan bebegripa den dumma fröken Örnstedt!... Men glöm henne En man, sådan som baron, kan ej länge sakna hustru. Ni kan ju välja i de högsta familjer, och dit kan på intet sätt fröken Örnstedt räknas. Hör, baron Duwald! I qväll skola vi ha roligt. Om baron ej är bortbjuden, så soupera hos mig! I morgon kl. 4 tänker jag resa, och för att ersätta den förlorade tiden får jag resa fort som kungen sjelf. (Forts, följer.) — Pen förnäma, hög-toryistiska tidningen Morning Post har haft den oturen att göra sig löjlig. När Times, Chronicle och andra engelska tidningar talade om en skrift af Guizot rörande demokratien i Frankrike, trodde nemligen M. Post att de menade cen uppsats angående den demokratiska principens inflytande på nutidens samhällsväsen, hvilken Guizot hade låtit införa i Revue Frangaise år 1838, och hvaraf en öfversättning på engelska utkommit. För att stå framom sina kolleger började M. Post derför meddela långa utdrag ur uppsatsen af 1838, i er att här naturligtvis var fråga om Guizots nyss utgifna Skrviut.