set, hvåraf ivå oberoende ledämöter ialade ända til 400 gånger. Det större interesse som egnas allmän. na angelägenheterna och den tilltagande makten, sam utvidgningen af underhusets behörighet, göra all dessa diskussioner nödvändiga. Arfven uppskof må. ste icke alltid anses såsom otillåtna vapen i de parlamentariska striderna, emedan derigenom ofta de allmänna tänkesättet kan upplysas och bestämmas samt lagstiftningen bringas till öfverensstämmelse dermed. Reglorna för proceduren äro till största deler af gammalt ursprung, men väl egnade för en folkförsamlings öfverläggningar. De hafva blifvit upptagne i många delar, med några förändringar, af alla lagstiftande församlingar i Amerika och Europa; men då vi jemföre underhusets nuvarande enorma makt, då det upptager och bestämmer äfven de obetydligaste åtgärder af verkställande makten, så att det bildar ett verkställande råd, om icke så att säga verkställande makten sjelf, med dess obetydlighet under Carl II, då det ofta icke under flera år sammankom, kan man dock lätt fatta, att de reglor och föreskrifter, som i början af förra århundradet voro ännu tillräcklige, icke ännu äro det. Hvarje medlem måste lemnas tillfälle att framlägga till husets pröfning de lagar, besvär eller beslut, som han anser böra underkastas densamma; och tillräckligt titlfålle måste lemnas för hyarje besluts öfvervägande och diskuterande, så att ej förhastande, hemlighet eller öfverrumpling må kunna ega rum. Derföre har blifvit vidtaget, att hvarje ledamot måste förut tillkännagifva hvarje motion, som han ämnar väcka och härtill äro tisdagar och thorsdagar bestämda Man beklagar sig likväl öfver, och det väcker ofta offentlig skandal, att ledamöter, som finna en motion olämplig eller en talare tråkig, begära öfverräkning om huset är fulltaligt, hvilket icke ofta inträffar på dessa dagar, just i anledning deraf att ledamöterna ofta anse sig kunna göra något bättre är afhöra motionerna. Då förklaras sammankomsten slutad, huset ajournerar sig, man slipPer den tråkige talaren och hans motion; men dagen har blifvit förlorad och förrättningsordningen i allmänhet störd. För at afhjelpa detta har Blifvit föreslaget det sätt, som brukas i Förenta Staterna, att en hvar ledamot skall hafva rätt avt begära bordläggning af en i huset väckt motion, då debatten huruvida motionen får ingifvas icke genast förekom och ej störde gången af de förevarandesargelägenheterna, utan ihuset digjorde den saken en annan gång. Men om då:den gamla regeln gäller, att huset icke får hendlägga något ärende, om icke minst 40 ledamöter äro närvarande, så förekommer äfven då frågan om husöts fulltalighet ech Iedamöternas uppräknande, 2. s. Vv. Man har detföre trott att det skulle yara bäst om hvarje ledazots -metion, liksom i öfverhuset, då en motion understödjes af fyra ledamöter, ovilkorligen skulle få inlemmas och upptagas till :pröfning, utan att serskildt Idf dertill gafs af hela husot. Derigenom skulle xiskussionerna om en metion minskas i antal, mer pröfnisgen vinna. Åfven ea del :endra förbättringar ihafva blifvit föreslagna, som skulle leda till bättre ordtirg ; men som icke kanna tihkafva interesse.