har något öfver en million innevånare, SlesvigHolstein något mindre; men det sednare är ett kompakt land med den goda fästningen Rendsburg i midten, hvaremot den danska befolkningen är fördelad på halfön Jutland och en mängd små öar. Det är omöjligt för danska befolkningen att någonsin, såsom en samman-l. hängande massa, utföra någon krigisk operation. Danskarne hafva icke makt alt intaga fästningen Rendsburg. Men för ögonblicket innehafva de öfverväldet till sjös, emedan tyskarne icke ega några fartyg. Härvid är dock att märka att den danska flottan är mera än till hälften byggd för tyska penningar (skatt från hertigdömena och Sundska tullen) samt till nära hälften bemannad med slesvig-holsteinska matroser. Så snart ett par ångfregatter under tysk flagga visa sig i de danska farvattnen, är det slut med danskarnes öfvermakt till sjös (1). Sådane örlogsfartyg kunna fås för penningar; de skola anskaffas och uppfylla sitt ändamål. Hvilket är då det parti, som högljudt och ursinnigt yrkar på krig i Danmark? Några teologiekandidater, — hvilka hoppas på goda pastorater i norra Slesvig, emedan några kyrkor der, enligt gammal kyrkoindelning, höra under den danska biskopen på Jutland, — torde grunda sina förhoppningar på krigets fortsättande. Desslikes ett par hundra underordnade tjenstemän i Danmark, hvilka fordom plägade föredragas Slesvig-Holsteinarne vid besättandet af sysslor i slesvig-holsteinska postoch tullverket. Men dessa personer utgöra ingen inflytelserik chör. De förnämligare godsegarne i Danmark önska förvisso icke fortsättandet af kriget, hvilket är särdeles onaturligt för dem, emedan de till större delen äro sedan århundraden beslägtade med de adliga familjerna i hertigdömena. Egarne af de danska grefoch friherreskaperna äro disjecta membra, utgöra ingen korporation, hvarför ock deras ifrigaste önskan alltid varit att blifva upptagna bland de slesvig-holsteinska prelaterna och ridderskapet. Hvaraf består då detta krigsparti i Danmark, som både offentligt och enskildt gör sig vigtigt och sträfvar att genom allehanda ränker inveckla norra Europa i krig? Jag skall säga det rent ut: det är penningearistokratien i Köpenhamn. Dess egendom består nästan helt och hållet i kungliga danska obligationer. Af de danska stats-obligationernas hela summa finnes kanske icke fem procent i Slesvig-Holsteinarnes händer. Efter den förra statsbankrutlen, medelst den s. k. riksbanken, har ingen menniska det ringaste förtroende till de danska papperen ; mer än 50 procent af dem äro i Köpenhamnares händer. De fordna hofoch armåleverantörerne, judarne, bryggarne, bagarne m. fl. d. hafva köpt sina papper medan de danska riksbankssedlarne voro fallna till 10, ja till 5 procent af nominalvärdet. Den andra hälften af statsskuldpapperen finnes troligen hos engelska hus. Se der anledningen hvarför de köpenhamnska och londonska tidningarne sammanstämma i ropet: hertigdömena måste tvingas att återgå under danskt välde; hertigdömena skulle göra Dan mark samma gagn, som Java gör Hoiländarne, eller som kon gör sin egare, hvilken mjölkar henne. Utan att Danmark fortfar att draga samma fördel af hertigdömena som hittills, blir riket bankrutt och innehafvarne i Köpenhamn af de danska obligationerna följaktligen urståndsatta att fortsätta sitt glada lif. Köpenhamn, beläget på den lilla ön Seeland, har ett präktigt Casino, ett Tivoli, italiensk teater, en djurgård mycket större än Windsors park o. s. v. Alla dessa herrligheter betalas med rentorna på statsskulden, och de betalande äro eller borde vara Slesvig-Holsteinarne. Vi böra låta behandla oss såsom javaneserne låta handtera sig af holländarne. Men sanningen är att Slesvig-Holstein lyder lika litet som ön Island under ön Seeland. Förbindelsen mellan Slesvig-Holstein och Danmark liknade den mellan Hanover och Danmark. I England kom drottning Victoria på tronen, i Hannover succederade den manliga linien, enligt lag. Detsamma måste lagligen ske i Slesvig-Holstein, om, efter konung Fredriks och hans utan arfvinge varande efter-trädares död, kronan Danmark öfvergår till qvinnolinien. Danskarne hafva velat förekomma denna lagliga söndring genom konung Christian VIII:s öppna bref, och, när detta ej lyckades, genom krigiskt anfall. Detta har lika litet lyckats som det öppna brefvet. Slesvigholsteinarne kämpa för legitimitetens princip, för den andra mansliniens af huset Oldenburg rätt. Derför utropas de i Petersburg och London såsom upprorsmakare. MHvaraf kommer detta? Innehafvarne i Köpenhamn och London af de danska obligationerna använda tusental för att vinna på sin sida tidningarne och måhända höga embetsmän, så att dessa med fräck jögnaktighet yrka på Danmarks förmenta rätt. Hvad som föregifves vara danska monarkiens interesse är i sjelfva verket innehafvarnes af de danska cbligationerna. Några af dessa innehafvare finnas äfven i Hamburg; deraf kommer Hamburgarnes obenägenhet för kriget mot Danmark. På det att köpenhamnarne måtte få roa sig i Casino och Tivoli, tillställes ett upplopp utanför kungliga slottet, förmås konungen att utnämna en krigiskt sinnad ministör, sättes den lugna danska befolkningen i oro och skall krig föras mot hertigdömena, hvilka icke yrka någonting mer än hvad som är deras i dokumenter medgilna rätt, neml. särskildt finansväsende, särskild förvaltning, särskild successionsordning, erkännande af mansstammens tyska arferält... Köpenhamnarne fråga icke efter det