Aftonbladet – 16 februari 1849, sida 1

DE SAMMANSVURNE, ELLER MORD ocu KRÖNING.) ROMAN AF CARL VON ZBIPEL: Pigan, som genast inkom, så snart baronen kastat sig i släden, blef, för att nyttja hennes egna uttryck, alldeles söm om hon fallit i farslun, då hon bad sin matmor kom: ma ut för att lägga upp middagen åt tjenstefolket och sig och fick det svaret... ; Här har du nycklarna... bestyr om alltsammans! Annakajsa stod ännu qvar, och visste icke om hor hört rätt... Gå, kära barn, tillade Margreta, och lemna mig mm... Jag kommer väl ut sedan. Knappast var pigan gången innan fru Margreta skyn dade till salsdörrn, lade haken på, och derefter ia i sil kammare, hvarest hon redan fann Ingrid framkrupen. Gud ske lof, att frun ingenting bekände! Jag hbari min lifstid aldrig varit så rädd... Jag insåg nog att jag borde tiga. Men säg, Ingrid tror ni, han skall våga sätta sina hotelser i verket ?n Dem begagnade han endast som skrämskott, och ban planer lyckas inte.., så mycket har jag sett. Bäst vor likväl att häradsskrifvaren begaf sig af åt Norge! Ack ja! men det gör han inte. Norrmännen äro ji våra fiender. Han blir nog här tilldess de få rätt p honom, Men, mor Ingrid; här är icke tid till fåfän klagan. Janne förklaras väl som afsatt, och de taga a oss allt hvad vi äga, jag blir körd härifrån ... och, han Papper?, ) Se A. B. M1—6, 8—13, 15—17, 20—24, 27—99; 31—3 87 och 38,