Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 1

Article Image
DE SAMMANSVURNE, ELLER MORD ocn KRÖNING. ) ROMAN AF CARL VON ZEIPEL. FEMTONDE KAPITLET. Ack! Allt annat är sig likt, såsom det var i fjol... men icke jag... Hvad jag var lycklig då! Då kom Bern hard ... Nu har vårt fiendtliga öde kastat honom lång! ifrån mig på en främmande strand... Hvilken grym oro. hvilka sönderslitande bekymmer hafva icke förföljt mig sedan dess... Genom bedrägerier skild från min älskling, har jag dock den förtröstan, att min far ej skall dömma honom så strängt som min tant. Henne är det omöjligt att öfvertyga om min Bernhards oskuld ...n ,Hvad folket jublar! Och är det underligt? Denna nyhet är ju lika glädjerik för alla!... Hör! kungen är hemma! Detta jubel eldar hvarje hjerta, fattligt af kärlek och trohet. .. Jag förefaller mig likväl högst besynnerlig! I fjol tänkte jag blott på kungen... nu måste jag nästan tvinga mig dertill... Min far skulle kalla mig en dålig undersåte. Och det är jag likväl icke... Bernhard och min far älska konungen och jag älskar demp. Ungefär en sådan monolog höll Elisabeth, der hon från sitt gamla ställe i fönstret af tantens våning öfverskådade det af en ofantlig menniskomassa böljande riddarhustorget. Nyheten att kungen stod på svensk jord hade lik en löpeld spridt sig kring staden. Höga, låga, fattiga och rika, alla hade skyndat hit, för att träffas, och liksom med en röst, uttala sin fröjd och sina förhoppningar. Det var en glädjedag, jemnförlig endast med den, då en husfader, som länge varit frånvarande och blottställd för oräkneliga faror, omsider anländer till de sina. Det ligger någonting sublimt och hänförande i sådana ögonblick, då alla, bekanta och obekanta, dela samma tanke, samma känsla, liksom bröder och söner af samma hus. Nu syntes en vagn, kommande från Riddarholmen, och dragen af fyra hästar. Betjeningen bar gref Horns lysande livrå. Der kommer gref Horn!, skreks öfverljudt. Rådplägningen är slut! Och liksom flöjeln vänder sig för vinden, vände sig för detta utrop folkhopen mot grefvens vagn. Kusken måste — ) Se A. B,. M 4—6 8—43. 15—17, 20—2924, 27—99, 31—34

14 februari 1849, sida 1

Thumbnail