POSTSCRIPTUM. Klockan nära 2 erhöllo vi med snällposten en dags sednare tidningar, hvaraf följande i största korthet hinner meddelas: Köpenhamnstidningarne meddela de yttranden, som lord Landsdowne haft i öfyerhuset och lord Palmerston i underhuset, angående slesvigskt frågan. Den förre yttrade, alt det glädde honom att kunna säga, att såväl med Englands som andra makters hjelp, svårigheterna i denna fråga äro till stor del häfda och alt det var Qalill skäl vänta, att underhandlingarna skulle blifva snart bringade till ett tillfredsställande slut, Den sednares yttrande är ungefär 1 samma anda, men vi hafva ej andra ordalag attanföra, än Hamburgerkorrespondentens korrespondents; hvarföre vi uppskjuta dermed till dess engelska tidningar meddela dem. Ifrån Köpenhamn berättas, att då konung Fredrik red förbi vallgrafven vid Amager port, en gosse gick ned sig på isen derstädes. Konungens kammarherre v. Biächer sökte rädda gossen, med tilhjelp af en stege; men isen brast och begge voro nära att drunkna. Kammarherren lyckades få gossen upp på isen, men kunde ej hjelpa sig upp, då konungen under tiden hade föranstaltat om biträde, och H. M. sjelf med biträde af beridaren Hoff m. f. räddade hans lif. Han var sanslös, men har sedan blifvit återställd. Från Paris den 4. Det utskott som skulle pröfva ministerens förslag om klubbarnas tillslutande, har förklarat sig emot denna åtgärd såsom konstitutionsvidrig. Pröfningsutskoltet för motionen om en undersökning af den 29 har afstyrkt en sådan, såsom endast väckande ond blod. I anledning häraf uppstod en ovanligt lång debatt, dervid förläggaren af tidningen le Sitele, Perrte angrep ministeren skarpt för innehållet af de bulletiner som blifvit utsända till departementerna och deri de vidunderligaste rykten uppdukats. Imrikesministern Leon Faucher och Oditon Barrot hade svagt försvarat sig med den förklaringen, att de icke läste ifrågavarande bulietiner. Ett annat betänkande, hvari motionen om anklagelse mot ministrarna blifvit afstyrkt, föranledde äfven en lång debatt, hvari föreslogs ett för ministeren ogillande tillägg till sakens läggande till handlingarna. Detta tillägg antogs med 407 röster mot 391, hvilket betraktas såsom ett stort nederlag för ministrarna, som likväl ej deraf afskräckas från att behålla sina platser. Öfverste Forestier hade blifvit försatt i frihet, emedan ingenting mot honom förekommit. Uli Aassl hade ständerförsamlingen den 2 Febr. med 35 röster mot 11 antagit vallagen. Uti militärskolan vid Wiener-Neustad! bade förefallit en kravall. Några klasser af akademiens elever ville afgå från läroverket till armåen före den stadgad de studenttiden och då denna önskan ej villfors, uppkom ett upplopp hvarvid de unga insurgenterna på fullt allvar uppkastade barrikader och satte sig uti försvarsskick. Generalen, baron Icehseltern, inrällningens direktor, ville ej bruka våldsamma medel, utan lät afspärra all kommunikation