Aftonbladet – 13 februari 1849, sida 1

den hade fått instruktioner 1 samma sylte.l. Man kunde alltså räkna på, att å diplomatisk l; väg allt skulle göras som regeringen förmådde. Derpå afslogs Kaysers motion med 83 mot 44; och då Flor sedan gjorde interpellation angående vapenstilleståndets uppsägande, gaf konseljpresidenten det svar, att afgörandet af den!: frågan tillhörde regeringens verkningskrets och att den, derest den nu meddelade församlingen !: något derom, skulle afskära för sig sin fria handling. Församlingen gillade ministerns svar, ! genom ett bifallsrop, men Grundtvig kunde ll icke afhålla sig ifrån att med temligen hårda ord och olycksspådomar förebrå regeringen,!s att den icke vill följa hans och hans krigiska vänners råd att genast slå till. Församlingen visade sig ogilla talarens framställning. SPANIEN. Man hade underrättelser i Madrid, att den af spanska kabinettet utfärdade note till åtskilliga andra katholska kabinetter i anledning af påfvens belägenhet icke rönt gynsam upptagning. De italienska furstarne, i synnerhet hofvel i Turin, har deri sett ett förslag att militäriskt intervenera i Italiens angelägenheter och Frankrikes regering, äfvensom Wienska kabinettet, hafva afslagit framställningen. Det sednare har till och med uttalat den mening att påfven var alldeles fri i Gaöta, och kan utöfvali sin andliga myndighet alldeles såsom förut. lc En schism har varit å färde mellan drottningens gemål och Narvaez, i anledning afutnämning till en förvaltaretjenst vid Escurial. Narvaez hade till och med hotat att afgå ur ministtren; men konungen hade icke gifvit med sig, och Narvaez bar betänkt sig och qvarstadnat. NN er a av o— NT FRANKRIKE. Hela pressen sysselsätter sig ännu utleslutande med gissningar eller påståenden om anledningarna till militärdemonstrationen den 29 och gifva, allt efter sin olika ståndpunkt, händelsen färg å ena sidan af en qväfd komplott af ultrarepublikanerna, å den andra af en konspiration å monarkisternes sida att störta republiken. De uppgifter, som å hvardera sidan anföras, äro så motsägande, att man har svårt att deraf få ett något säkert omdöme om hvad som är sanning. Monitören, som är statens officiella blad, talar i sväfvande ordalag om tillämnade utbrott, som regeringen skall hafva förekommit, i Marseille, Lyon, Macon, Chalons sur Saone, Strasbourg och Limoges; men inga specialiteter anföras, som bevisa att något verkligt eller ovanligt varit å färde på dessa ställen. Den enda uppgift af någon vigt i det afseendet är, att 13 lådor med gevär skola blifvit gripna under transport i Troyes och att likaledes hemliga vapentransporter skola blifvit ertappade på östra och nordöstra gränsen. Äflvenså påstås det, med hvad tillförlitlighet må lemnas derhän, att på vägarna närmast Paris påträffats talrika flockar af män, som kommo från departementerna, under det emisarier från Paris i departementerna voro sysselsatte att organisera revolten, att ryktet om en snart förestående uppresning har utspridt öfverallt, och att allt detta onda besvurits och tillintetgjorts af. ministörens vaksamhet. De mest omständliga angifvelserna förekomma i Gazette des tribunaux, som säger att polisförhören gifvit anledning till följande upptäckter: a De hemliga sällskaperna, som öfverlefvat Fe-l1 bruari-revolutionen, hade, sedan dekretet af d.l 28 Juli angående klubbarne och föreningarne,!: förstärkt sig med flera ledamöter och organi-lc serat sig såväl i Paris som i landsorten, under t form af valkommittter. Presidentvalet hadele föranledt splittring dem emellan, men emotlt början af detta året hade åter ett närmandelg egt rum, och de hade börjat förena sig att ge-ly nom publikationer, tal, adresser underhålla re-x volutionsandans jäsning. Det nyss anbefalldaio S I h t Vv k h P -— AA AR -— -—MÅ — KA pj Jä Jr mn AV tillslutandet af några ibland dessa hade väckt stor otålighet hos en del af cheferna, och deras afsigt var att begagna den uppståndelse, som en ny klubbs tillämnade öppnande skulle medföra, för att få sammanlopp på gatorna och några af de gamla afdelningsföreståndarne vid de indragna nationalverkstäderna sattes i rörelse derför. Planen var att icke, såsom i somras, kon-lr centrera sig i de mera befolkade qvarteren,lt utan upprorsmännen skulle hålla sig i 1, 2, 3ls och 10 arrondissementerna. Imedlertid synes( ingenting afgörande varit ännu beramadt an-k gående dagen då utbrottet skulle ske; menlb den uppståndelse, som föranleddes inom mobil-d gardet af dess indragning, synes hafva bringat!f saken närmare till mognad. Lördagen och sön-l!s dagen begåfvo sig hundradetals mobilgardister!h till Elyse National (Presidentens palats) ochlr till generalstabens erfbetshus. Om aftonenin satte de sig i beröring med hemliga sällska-lfc perna, och det blef beslutadt att om måndagenlr skulle man söka vinna hela mobilgardet, samtid en kraftyttring göras åt Madelaine-sidan och!h Lafayette-torget. Dit skulle alla förena sig för la att under den blifvande oredan göra en coup de main. Också såg man på måndagen en mängd blusfolk Ih och ibland dem de värsta klubbisterna, i ho-!In par begifva sig till nämnde trakter, men då lt: voro redan både trupper och nationalgardister!h der uppställde och vid deras åsyn ansågo siglo folkhoparne förrådde af sina anförare och ut-ls öste mot dem smädelser och bittra förebråelser. 1; Dessutom hade största delen af mobilgardetif: redan återgått till sina pligter och lofvat attli: försvara samhällsordningens sak. Åfven den rätta arbetsklassen viszde: sig mycket lugn. I förstäderna lemnade denickeja sina verkstäder. s Om man Aå andra sidan får döma af den hån-ls fulla och gäckande ton, hvarmed alla dessa ver-Ip sioner upptagas af de republikanska tidningarna, f så skulle största delen häraf vara blott före-lli gilvanden af regeringen för att skaffa sig po-In pularitet, och sjelfva demonstrationen slutligenn