Aftonbladet – 10 februari 1849, sida 1

DE SAMMANSVURNE, ELLER MORD ocu ERÖNING. ) ROMAN AF CARL VON ZEIPEL. TOLFTE KAPITLET. Vi ha redan sett alt nyheten om Elisabeths tillämna de förlofning väckte en viss oro hos geheimerådet von Ditt mar. Han hade somnat sent och vaknade ej om morgo nen förr än vid sin kamma:tjenares inträde. Herr geheimeråd! den der gesällen, Håkan Jespersson har återkommit, och anhåller om nåden .., För in honom, och dröj i din kammare till dess -jag ringer! Håkan insläpptes. E Kom närmare, Jespersson! Hur har din resa aflupit?, ij Mycket bra! Och alla hans nåds befallningar äro fullgjorda. Fröken erhöll ganska riktigt sitt bref. Hvad annat nytt ? Intet annat, än att baron Duwald, med förlof, är den största skälm, jag hört omtalas,. Derefter berättade han huru allt tillgått vid Hollerud ... ingen den ringaste omständighet glömdes. Menx, fortfor han, dristar jag förfråga mig huru det nu är tillstäldt här i Stockholm, ty herrskapet skulle fara in och be prinsessan om hjelp, sade pigorna ?, De hafva så gjort. Men hörde ni efter om ... Alla hans nåds befallningar äro till punkt och pricka uträttade. Jag har fått veta så mycket om baron Duwald, att det, som de säga, kunde fylla en bok, Underligt är det, om han icke slutligen blir ihjälslagen. Alla menniskor botar och förföljer han. Sitt förnämsta gods, utom de herregods, han. nyligen ärft, har han, såsom det påstås, narrat si3 till genom ett falskt testamente ... Det är godt och väl ... Men bevisen? Dem har han nog varit så klok och förstört ? Jespersson skrattade. Inte riktigt heller. Det led på tiden till både barons och min afresa hit, och så mycket hade jag lurat ur hans betjening, att jag tilltrodde mig kunna språka litet med den, som alla ansågo för hans hjelpare. Det var hans ordna skrifvare. Jag hade slutat mitt arbete åt baronen, men det kostade sju sorger och åtta bedröfvelser, innan jag Ånn ) Se A. B. 4 1—6, 8—13, 15—17, 20—924, 27—99, 51—33.