Aftonbladet – 6 februari 1849, sida 1

Med förra posten omnämndes det oväsen, som studenterna i College de France nyligen: :tillstälide, när de sågo den för sin renegatism i politiken föraktade professor. LHeriwinier! 2 återuppträda i den under Guizotska regimen ? afsatte professor Mickiewiczs lärostol, oaktadt N både Duchåtel och Guizot funnit EL Herminier, fp så komprometterad, att han icke ens al dem .ansetls brukbar vidare som offentlig lärare. De nuvarande republikanska ministrarne Fal,loux, Barrot och Faucher, som begått misstaget alt reinstallera LHerminier, hafva sedan I misstagit sig ytterligare genom att vid LHerminiers andra föreläsning låta honom eskorteras af tre bataljoner infanteri och en sqvadron kavalleri samt utdela inträdeskort åt vissa! studerande och åt en afdelning polisagenter, med uteslutande af alla andra. E Herminier! fick emedlertid denna gången hålla sin före-! läsning öfver Esprit de loix. Men den utestängda studentkåren ordnade sig till en kolonn och tågade till nationalförsamlingen, der den öfverlemnade en protest emot LHerminiers återinsältning, med begäran att professor MicI kiewiez måtte få igen den lärarebefattning, som blifvit honom olagligt fråntagen; och då -Idessa demonstrationer möttes af styrelsen med Håtskilliga häktningar, begynte Quartier Latin, I(Pariserstudenternas urgamla hem) antaga ett I I -— I re Rere I II I L I I SN så hotande skick, att ilera utländningar och andra resande befarade utbrottet af ett upplopp och iemnade Paris. Dagen derpå, den 271 Januari, ingaf IHerminier sin afskedsansökning. Scen uti franska nationalförsamlingen, med an-l ledning af petitioner om församlingens uppÅ lösning. M. Bugeaud framlemnar petitioner från åtskilliga kommuner uti Charente Infericure, som begära atti: lagstiftande församlingen må sammanträda med möjTligaste största skyndsambet. (Buller till venster; , tecken till belåtenhet på yttersta högern och i synInerhet af hrr Taschereau och Abbatucci.) Her Grangier de la Mariniere och de Charancey framlemna äfven petitioner med samma syfte, hvilket han tillkännagifver. (Dessa petitioner synas förnöja hrr Abbatucci och Taschercau.) Röst till venster: Reglementet! reglementet! i åan bör aflemna petitionerna och icke förklara hvad de innehålla. -(Sannt! sannt! Buller till höger.) S Hr Glais-Bizoin visar sig i tribunen. ) Till höger: Ah! Ah! I Till venster (åt hr Glais-Bizoin): Aflemna blott! aflemna! I Hrer Abbatucci och Tascheredu (med styrka):ll Nej! läs! läs! (Högern upprepar kraftigt dessa ord.)!( Hr Glais-Bizoin framlemnar en petition från in-ls vånarne i staden Tr. guier (Cötes du Nord), hvilkalr önska att nationalförsamlingen må ordna de organiska lagar, som dess patriotism anser lämpliga. (Lifi Iligt bifall.) Hr Grandin aflemnar i sin ordning en petition, . d Å Pa som syftar till nationalförsamlingens upplösning.l:? I (Buller.) Flera röster till venster: Aflemna den utanlhi att läsa! I Andra röster: Herr president, låt reglementet; Iföljas! (Ja! ja! Lifliga afbrott till höger. Upprepade exlamationer på hrr Taschereaus och Abba; . tuccis bänk.) t Presidenten: Enligt ordalagen i artikeln 66 afl: reglementet, böra petitionerna afiemnas på byrån,ls Imen utan förklaring. (Ofantligt stoj till höger. —lI IStampningar, bittra anmärkningar.) Se här ordalagen i artikeln 66: 1 ;) Petitionerna ställas till nationalförsamlingens pre-l. Isident. : I De kunna aflemnas på byrån genom en ledamot af försåmlingen. S T Så lyder reglementet; petitionerna kunna icke pre-J! Isenteras uti tribunen. (Lifliga utrop från högernhi loch yttersta högern. Åtskilliga representanter, bland f Ihvilka märkas Maleville, Abbatucci, Berard, Tasche-l, Ireau, resa sig och göra midt under bullret lifligal. linterpellationer till. presidenten.) Från alla sidor, till venster: Till ordningen! till ordningen! de som afbryta! !t ) Hr Clement Thomas: Medborgare representan-g ter, jag begär af församlingen i dess eget intresse, att man i tribunen icke må fortsätta detta lilla kriga om petitionerna. (Lifliga reklamationer och afbrottl, till höger. Bifall från venster. Ganska bra! ganr ska bra! Jal det är sannt!) I Talaren vänder sig till högern: Om det är uppständelse, som j viljen åstadkomma, så upptaga vilO handsken på denna mark. (Nya afbrott från höger. h Flere ledamöter, bland dem hrr Abbatucci, Tasche-lhb reau, Baze, Berard, utmärka sig genom sin häftig-)f) het. Man vänder sig ifrigt till talaren: Gå då! det är en rättighet, som utöfvas! Till ordningen! till ordningen!) v Talrika röster till venster: Tyst! Hör! b Hr Clement Thomas: Ni skola vädja, vi också,d till medborgarena, som äro sinnade att försvara och uppehålla februarirepubliken. Vi, liksom j, öfverk räkna vår arme, och man kan lätt bedöma på hvil-In ken sida finnas styrkan, hänförelsen och rätten. (Bravorop från venster. Ja! ja! Ganska bra! Lif-1, lig rörelse.) En röst till höger: Men det är Qdborgerligt f krig, hvarmed ni hotar oss. (Gå då! Gå!) ä Hr Clcment Thomas: Alla opartiska menniskorti skola finna hvem af oss framkallar det borgerliga! n kriget: d Mina herrar, jag vill icke förlänga denna retande d diskussion; men jag anhåller hos eder, för er egen värdighets skull, för det allmänna -lugnets och fredens skull, att låta artikeln i reglementet tillämpas, n så som den förklaras af hr presidenten. (Nya re-Ih klamationer.) fc Från höger: Den är tillämpad! . d g Från hela venstern: Nej! Nej! N Hr Clement Thomas: Tillåten icke, jog uppre-) par det, att man i tribunon fortsätter denna strid)? om petitionerna. (ja, ganska bra! Dagordningen!) h Hr Berard uppstiger i tribunen. . Från alla håll: Nog! nog! Bagordningen! k Hr Berard: Jag vill vederlägga ett enda ord aflo, den hedervärda monsieur Clement Thomas. (ADR! åh! Verkligen ?) Jag förstår icke huru petitioner, som presenterasC! i nationalförsamlingen, kunna blifva en sak tilll Vv uppståndelse. (Ironiskt skratt och reklamationer från fc venster.) a ti En af vonstern: Ah! Ni förstår det rätt välja deremot! (Skratt.) k Hr Berard: Petitionsrätten är en helig rätt... (dagordningen! dagordningen!) och man har rättighet att presentera petitionerna i tribunen. (Nejtjel nej!) Och hr Clement Thomas sjelf, bar icke hanist i denna tribun öfverlemnat cn petition al öfverstarlsc och öfverstelöjtnanter vid natienalgardet, uti hvilhb ken...