1:o Enthusiastiska sympathier för Arihetsrörelserna på kontinenten, samtjreaktionära runkningar på betänksamma hufvuden; jemte allvarsamma funderingar huru allt detta månde sluta. 2:o Ändtligen hafva vi — väl oss! — äcke saknat motstycken till Frankfurter-gubbarne, som i tyska riksförsamlingen sitta på högra sidan och blifvit alldeles förskrämda öfver de demokratiska rörelserna. Dessa herrar äro lärda män, som i ungdomen varit så radikala som trots någon, men som, efter att så der vid pass 40 å 50 år hafva stretat emot konservatismen, blifvit ett godt stycke efter den unga radikala tiden, och derför gjort front mot demokraterna, samt till hälften räckt handen åt reaktionen. Aftonpostens hufvudredaktörer äro en lefande afbild, från hjessan till fotabjellet , af lessa Frankfurterherrar. De hafva i sina unga lar varit så ypperligt radikala och demokraiska, som trots någon, och kunna omöjligt få sin hjerna hvarföre man kan hafva orsak att alla deras närvarande politiska färgnuans för rå. Faktiskt är emedlertid, att Aftonposten sifvit Posttidningen och konservatismen : det na handtaget efter det andra, och i vissa fråsor stått på samma linie med nämnde tidning. Äfven Tiden har emellanåt haft mycken lisa Sf Aftonpostens uppsatser; den har nemligen stundom der återfunnit sina älsklingsförfattare, ch med de sötaste miner i verlden deröfyer ittalat sin belåtenhet. Mån sådant är ej goda tecken, och publiken kan omöjligt af alltidetta lraga annan slutsats, än att Aftonpostens gråhet snarare är i till-;än aftagande. Vi sluta härmed vår öfverblick af 1848 års händelser. Här nedan följer ett kronologiskt register, der läsaren återfinner på hvilka dagar le märkligaste händelserna passerat. 1848 ÅRS KRÖNIKA. Januari. 4. Paris erhåller underrättelse om Abdel Kaders illfångatagande och ankomst till Toulon. 3. Demonstrationer i Milano mot cigarrökare, på det att Österrikes inkomster af tobaksmonopolet måtte minskas. 6. Revolutionära rörelser i Livorno. Förnyande af oroligheterna i Messina. 8. Staden och området Pontremoli öfverlemnas af loscanska kommisarien, åt hertigens af Parma kommissarier. Deremot afträder Parma åt Modena herligdömet Guastalla. 40. Sir Stratford Canning öfverlemnar åt edsförbundsdagens president en promemoria af d. 8:de rörande de åtgärder, som enligt brittiska regeringens åsigter skulle föra kantonerna till endrägt: 42. Upprör i Palermo. 15. 6000 man från Neapel gå ombord på 9 ångfregatter. 46. Kongl. flottan utanför Palermo; Grefven af Aquila underhandlar med provisoriska regeringen, som fordrar 4842 års konstitution, medborgargarde, tryckfrihet, serskild förvaltning för Sicilien, vice konung och municipalförvaltning, 47. Förenta ständerutskottet öppnas i Berlin, för öfverläggningar rörande strafflagen. 48. Förordningar af Ferdinand i Neapel: 4) utvidgas neapolitanska och sicilianska konsultans prerogativer, 2) skiljasdo båda konungarikenas förvaltning, 3 Generalkonsultan kompletteras med extra ledamöter 4) Konungenssbroder grefyen af Aquila nämnes til vice konung på Sicilien, — Likalydande noter frår Frankrike, Österrike och Preussen till: presidenten : Schweiziska Edsförbundsdagen; ingen förändring rbundsförfattningen har giltighet, om den icke till: kommer under alla staternas enstämmiga bifall. 49. Protest af konsulerna från Frankrike, Preussen, Storbrittannien, Förenta Staterna, Hannover Schweitz, Sardinien, Brasilien och Ryssland emo Palermos bombardering. — Svonska borgarståndet bi: faller och bondeståndet afslår alla föreslagna grund lagsförändringar. 90. Konung Christian VIII:s af Danmark död. Fre drik VIL lofvar fortsättning af de åf hans fader bör. jade förbättringar i förvaltningen och statens offent liga förhållanden. ; 21. Svar af markis Spedaletto, på uppdrag af kom. mittten och folket i Palermo, uppå den kongligs ståthållarens förslag: vapen skulle icke nedlägga: förr, än den författning blefve återställd, som 484? under Storbrittanniens inflytande blifvit uppgjord oct genom det kongl. dekretet af 44 Dec. 1816 stadfästad 99. Wörtembergska ständernas öppnande. — Kl stret Novizziado i Palermo stormas af folket. 25. Handelstraktat mellan Örterrike och Modent — Amnesti i Neapel. 24. Venezuelas kongress i Caraccas, som öfver lägger om sin flyttning till Porto-Cabello, skingrö med vapenmakt. 96. Catania i uppror. . 27. Rörelse i Neapel för erhållandet af en författnint 28. Danska regeringens reskript, om införande a gemensamma ständer för konungariket Danmark och hertigdömena Slesvig och Holstein. Genom denra ständerförfattning skall ingenting ändras uti provi cialständernas förhållande i Danmark eller hertigdt mena, ingenting uti dessa hertigdömens beståend: förening, ingenting i Holsteins och Lauenburjs förhållande till tyska förbundet, liksom isländska odelsthingets inrättning blir oförändrad. — Messira i uppror. 29. Dekret af Ferdinand i Neapel; inom tio dygn skall ministören framlägga utkast till en författning. — Messina beskjutet från citadellet. 31. Hospodaren af Walachiet, furst Bibesko, öjpnar furstendömets generalförsamling. Februari. 4. Dekret af Konungen i Neapel: amnestien af den 23 Jannari utsträckes till alla sedan 4830 htill denna dag för politiska förbrytelser tilltalale. — En utomordentlig nuntius går från påfven till Castantinopel. 2. Kejserliga vetenskapsakademien i Wien öppnas. — Fred mellan Förenta Staterna och Mexko afslutad i Guadeloupe-Hidalgo. 3. Presidenten för generalkommitteen i Palerno, Ruggiero Settimo, förklarar för kaptenen å det åtgfartyg, som ditfört från Neapel amnestidekretet (ch författningsutkastet, att Sicilien icke skall nedlätga vapen förr än konstitutionen af 4812, som stadästades genom dekretet af 41 Dec. 1816, blifvit a! ett i Palermo försämladt parlament förändradt eff närvarande tids fordringar. N 7. I fransyska deputeradekammaren börjar de batten rörande reformbanketten. 8. Öfverenskommelse mellan generalkommittn i Palermo och en af regeringen i Neapel befullmiktigad skeppskapten om Castellamares öfverlemnaide emot utlevererande af. krigsfångar från Palerno, Trapani och Girgenti. Proklamation, af konunjen