telse: Så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ, ytterligare bekräftar. Sigtuna den 30 Jan. 1849. Fr. Elisson, Provinc.läkare. I följd af skrifvelse från magistraten i Sigtuna, anställdes undersökning på följande föremål, som jemte samma skrifvelse blifvit öfverlemnade till provincialläkaren doktor Elisson. 4. En flaska med följande signatur: flaskan med dess innehåll tillvaratagen uti ransakningsmålet angående bokhållaren Löhr, m. fl. Sigillet (C. W. B.) obrutet, förseglingen orörd. Flaskan innehöll sex å åtta droppar, som både genom lukt och smak tillkännagåfvo opii närvaro. Någon smak af bäska eller kryddor märktes ej. Salpetersyra utfällde några röda korn. Flaskan rymde fem drachmer. 2. Ett stort pulver, vägande jemte konvolut tre drachmer och två skrupler, med påskrift: innehållet med konvolut tillvarataget uti häktade bokhållaren Carl Löhrs schatull. Sigillet (C. W. B.) och förseglingen orörda. På andra sidan stod: utvärtes, ord. af herr doktor Ellmin. Exped. af (namnet otydligt). Int. ehållet, ett hvitt, smaklöst pulfver, igenkändes genom reduktion för blåsrör vara blyhvitt, undersöktes för öfrigt med salpetersyra, som lemnade liten återstod. Svafvelsyra löste intet. 3. Ett litet konvolut. med påskrift: innehållet tillvarataget uti häktade Bothilda Nilssons byrån. Detta paket innehöll åtskilligt damm och pulver, som hopskrapats uti byrån och ansågs derför bäst att de små smulorna kemiskt undersöktes. De digererades med saltsyra. Svafvelväte hvarken åstadkom fällning eller färgade vätskan. Sigtuna d. 50 Jan. 1849. Fr. Elisson. Provinc.läkare. Närvarande vid undersökningen voro: Arv. Granström. Axel Florell. Svante Renberg. — — — — Förre källarmästaren Martin var i dag till kongl. poliskammaren uppförd, sedan han nu blifvit till helsan så återstäld, att han kunde öfvervara justeringen af protokollet. Dessförinnan hördes garfveribokhållaren Lidell, af hvilken Mariin uppgifvit sig hafva köpt det läder, som han skulle haft förvaradt i en af dragkistlådorne. Lidell kunde likväl icke bestämma huruvida han försålt nämnde läder, hyvilket nu för honom förevisades; dock trodde han icke att så vore förhållandet. Martin kunde han icke påminna sig att han sett förut. Scdan protokollet härefter blifvit justeradt, anmärkte Martin dervid endast, att den af Borgström, Johansson och Berg gjorda uppgiften, det öfra dragkistlådan vid deras tredje besök varit oläst, samt ingen läderrulle deri funnits förvarad, icke vore förenlig med sanningen, emedan. Martin riktigt läst lådan samt stoppat nyckeln på sig, sedan han förut dit inlagt läderrullen under ett par blåa byxor och en röd väst. Målet remitterades till kämnersrätlt; och blef Martin emedlertid till häktet återförd. oo — Idag på morgonen har i poliskammaren blifvit anmäldt, att kronoarbetskarlarne Frans Johan Ström och. Johan Nubbelin eller Bergqvwist, hvilka voro stationerade på arbete vid Waxholms fästning, derifrån rymt. Den förstnämnde skall dock på förmiddagen blifvit gripen af polisbetjeningen på Hötorget. mee Olika meningar om npbesutenhetp. Till Oxie häradsrätt instämde åboen Nils Persson i Hindby gesällen Johan Malmsjö derstädes, med påstående, att Malmsjö, som icke skulle vara besuten å det V.. mantal af kronorusthållshemmanet J4 7, Hindby, med tillhörande 3 tunneoch 20 kappland jordrymd han innehade, måtte åläggas att denna hemmansdel till Nils Persson, såsom innehafvare af (va mantal i samma hemmansnummer, emot lösen afträda. Genom utslag den 42 Februari 4846 utlät sig häradsrätten, att med afseende å såväl innehållet af förste landtmätaren Falkmans företedde embetsbetyg, som de i målet hörde vittnens berättelser och den omständigheten, att ifrågavarande lägenhet, ehuru icke af mera än ungefärligen 3 , tunnlands rymd, likväl innehåller jord af särdeles bördig beskaffenhet och genom dess närbelägenhet till en större stad och deraf förorsakad lätthet att vinna afsättning af lägenhetens produkter, egde ett större värde än jord i allmänhet, fann häradsrätten lägenheten vara af Oc godhet att besutenhet, enligt grunderne i 1 kap. 2 af Förordningen den 49 December 4827 vore med lägenheten förenad, och pröfvade derför rättvist, att käromålet ogilla. Häremot yttrade Malmöhus läns lagmansrätt, genom dom den 5 September 4846: att som ifrågavaranne hemmansdel JM 7 V.. mantal Hindby icke vore af sådan storlek och beskaffenhet, att åbo derå kunde anses besuten, enligt 4 kap., 2 och 3 af Förordningen den 49 December 4827, förklarades Malmsjö skyldig att till Nils Persson afträda nämnde hemmansdel emot skälig lösen, som, . derest parterne ej åsämjdes att låta den af gode män utsättas, borde vid laga värdering bestämmas och före afträdet till Malmsjö erläggas. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge har medelst dom den 34 Mars 1847, med upphäfvande af lagmansrättens dom, fastställt häradsrättens beslut. Högsta domstolen har fastställt hofrättens dom på följande skäl: — — — FEnär, enligt den vid häradsrätten åstadkomna bevisning, antagas måste, att Malmsjö af ifrågavarande hemmansdels afkastning kan i vanliga år påräkna bergning och jemväl deraf utgöra de med: hemmansdelen förenade utskylder, samt denna bevisning icke blifvit vederlagd af de vid lagmansrätten hörde vittnens utsagor, pröfvar Kongl. Maj:t rättvist gilla hofrättens dom, med förpligtelse för Nils Persson att godtgöra sin vederpart de honom genom; målets fullföljd till Kongl. Maj:t åbragte kostnader med 33 rdr bko. LANDSORTS-NYHETER