Aftonbladet – 3 februari 1849, sida 1

Article Image
ÅTERBLICK PÅ 1848 ÅRS MÄRKVÄRDL GASTE POLITISKA HÄNDELSER. (Forts. fr. gårdagsbladet.) Emedlertid förbereddes på ett annat ställ af monarkien en ny katastrof. Czechpartiet hade sammankallat en kongress för alla slaviska stammar till Prag. Ideen om ett stort slavrike skulle blifva öfverläggningarnes föremål. Der 2 Juni öppnades kongressen De tre första dagarne tillbragtes med tal, hufvudsakligen rigtade mot das Deutschthum,, hvarunder förstods det tyska elementets öfvervigt uti lagstiftning m. m. i de österrikiska staterna, oaktadt deras öfvervägande slaviska befolkning. Men det var icke de slaviska partiledarnes afsigt att stanna vid ljungande tal och hätska partiutgjutelser. Den böhmiska adelns hufvudmän hade beslutat en hufvudkupp. Genom penning hade det lyckats åleblinga ESP slaviska befolkningen i en fruktansvärd gäsning. Den 12 Juni firades med stor högtidlighet en slavisk gudstjenst under bar himmel på en stor, öppen plats, som tillät en talrik massa menniskor att bevista densamma. Derefter begaf sig hela denna brokigt sammansatta folkhop till den i Prag kommenderande österrikiska generalen furst Windisch-Grätz. Der uppstodo nu ganska riktigt, efter anstiftarnes väl beräknade plan, konflikter mellan de retliga slaverna och furstens vakt. De brännbara ämnena antändes blixsnabbt; glöden hade för länge gripit omkring sig under askan, temperaturen var uppdrifven till brännpunkten, och vid den första våldsamma friktionen mot de tyska knektarnas öfvermodiga trots, råkade slavfanatismen i en fruktansvärd brand, som hotade förbränna till aska allt, som icke instämde i de dånande ropen Slava! Slava! Såsom pi en öfverenskommen signal visade sig alla sla ver beväpnade, slavaropen ackompagnerades med vapengny, och barrikader uppkastades till för skansning mot den anryckande österrikiska mi litären. Striden började, blod flöt i strömmar och Windisch-Grätz, som ej såg sig i stånd at längre uthärda den ursinniga gatstriden, drog sig den 13 ur staden, sedan alla försök att öf verenskomma med insurgenterna misslyckats Generalen besatte höjderna utanför staden oci hotade inom 24 timmar beskjuta densamma frår sina bombbatterier, om den ej nedlade vape och kapitulerade. Då detta icke skedde bör jade Windisch-Grätz bombarderingen och bor gerskapet, förskräckt af den förhärjelse son hotade Prag, öfverlemnade den 17 staden furstens händer. På detta sätt lyckades de

3 februari 1849, sida 1

Thumbnail