Aftonbladet – 3 februari 1849, sida 1

— Or Tr ,Huru skulle jag kunnat hinna förr, då jag äfven vari! yfver i Stralsund? Stralsund! Hur är det möjligt ? Hämnden är ljufl svarade Iwo-Regina. Då jag var yngre, förstod jag ej sjelf den bittra känsla, som fylld mitt bröst vid anblicken af vårt elände ... Nu förstår ja; d-n! Det var harm! ..M Hennes blick mörknade ..-. Jag vill återgälda sonen, fortfor hon, hvad fadren bru tit emot min far ...! Ni har rätt, denna tanke är värdig er börd! Hämn öfver despoten! För er, min ende beskyddare och förtrogne, vill Ja yppa det, och ni läser det dessutom redan i mitt hjer ta ... Jag älskar ej Fredrik; men Ulrika hatar jag! Dock .. Jag är ju skyldig redogörelse för min resa ... här är den Horns och Gyllenstjernas bref beredde mig ett högst före kommande emottagande af guvernören; jag fick till ocI med läsa de skrifvelser, jag medförde. Derigenom erhöl jag tillfälle att lära mig beundra Horns skicklighet son diplomat. Hans bref var så skrifvet, att kungen sjelf ger na kunnat få läsa det, utan att upptäcka det minsta, oci dock ganska begripligt för de invigde, och guvernören va en af dem ... Då kom jag på det infallet att man bord väcka split och missnöje inom garnisonen i Stralsund. Ko nungar äro menniskor, de ock! ... tänkte jag ... Hun stor den gloria än må vara, med hvilken de omgilva sig undgå de dock aldrig att göra någon missnöjd ... Jag yttra de detta för guvernören, hvilken genast fattade min idd Men ... invände han ... hvar taga någon som äger skick lighet att utföra ett sådant värf? Filip är bortskickad oc jag äger ingen hvarken duglig eller pålitlig ... Jag erbjöc mig sjelf ... Han antog förslaget ... Jag öfverförde åtskil liga vigtiga bref, och befalldes till och med till monarken som frågade mig om ett och annat. Men jemte de offent liga brefven, medhade jag ett enskildt till öfverste Klinkow ström.) Jag aflemnade det till ägaren, och hvad brefskrif varsn ej vågat nämna, ifyllde jag mundtligen ... Utan tvif ) Om följden deraf se Lundblads Carl XII:s historia, 2 del sid. 434.