ÅTERBLICK PÅ 1848 ÅRS MÄRKVÄRDE GASTE POLITISKA HÄNDELSER. (Forts. fr. Onsdagsbladet.) Uti Preussen hade Marsrevolutionen en annan tilldragelse af europeisk betydelse till följd. Konungen hade lofvat polackarne i störhertigdömet Posen en nationell reorganisation. Liks:m de öfriga folken mer eller mindre gjorde förstärkandet af sin nationalitet till hulvudsyfte för sitt sträfvande, så trodde äfven polackarne, att tiden vore kommen, då de skuile åter inträda i de sjelfständiga nationernas leder. Måhända misshagade polackarnes jubelrop öfver berlinerhändelserna, som äfven befordrade deras sak, de tyska embetsmännen, samt de tyska innevånarne i provinsen; måhända kom äfven härtill, att tyskarne i Posen, i det ögonblick då Tyskland sträfvade att bilda en enhet, med missbelåtenhet sågo sig uteslutna från densamma: nog af, konungens plan rörande -Posens reorganisation uppväckte stort missnöje bland det tyska partiet i Posen. Konflikter uppkommo snart mellan polackar och tyskar och inom kort var hela provinsen antänd af upprorets fackla. Regeringen ditsände general Willisen såsom kommissarie, men han förmådde ingenting uträlta, emedan alla hans planer korsades och tillintetgjordes af den tyska byråkratien. Emedlertid hade den polska insurrektioren allt mer utgrenat sig och antagit. en för tyskarne i högsta grad hotande karaktär. Militärmakten måste nu: påkällas och ett blodigt inbördeskrig uppblossade. Först i Maj lyckades det att fullkomligt besegra upproret. General v. Pfuel uppdrog derefter demarkationslinien mellan den tyska och polska delen af storhestigdömet, på så sätt att 24 a hela området tillföllo deh tyska, samt Vv. den polska befolkningen. Regeringen kunde ej fullfölja reorganisationsverket, emedan ingen enda polack ville vara -behjelplig dervid. Den tyska nationalförsamlingen fastställde likväl den utstakade demarkationslinien.