Aftonbladet – 29 januari 1849, sida 2

för konungen att komma till besinning. Ännu hördes inga rop emot konungen; man nöjdel: sig med fältropet: Ned med Guizot, lefve re-l: formen! Det såg ett ögonblick nästan ut som om Ludvig Filip ämnat gifva efter. Vid mid-l: dagstiden tillkännagåfvo ministrarne att grefve Mol af konungen fått uppdrag att bilda ettj nytt kabinett. När denna underrättelse ut-h utbredde sig bland folkhopen på gatorna, uppstämdes ett oerhördt jubel. Till den grad djupt var Guizotska ministeren hatad, icke blott i anledning af det mutsystem densamma j organiserat, utan äfven i anseende till dess po-l litik i Schweiz, der det understödde jesuitpartiet, samt i Italien, der det som bundsför-: vandt till Metternich sökte hämma hvarje fram-: steg, att till och med namnet af en Mol, förespråkaren af en allians med Ryssland, utöfvade en lugnande verkan på de uppreiadel sinnena. Om aftonen liknade Paris ett haf af eld. Man tillställde en allmän illumination för att betyga sin belåtenhet med Guizotska ministerens afgång. Men hofvet menade ejl ärligt. Konungen ville ej höra talas om ändring af sjelfva systemet, han ansåg nya namn vara tillräckliga för att afväpna insurrektionen. Grefve Mole drog sig derföre tillbaka. Detta började om aftonen att blifva allmännare bekant. Dertill kom att en trupp af arbetare, som ville utbringa ett pereat för ministern Guizot, blef, såsom det sades, i följd af ett missförstånd, utanför nämnde ministers hotell helsade med en skarp salva. Detta var signalen till revolutionen. Man ropade: till vapen! och såsom genom ett trollslag uppreste sig tusendetals barrikader. Morgonen den 24 lät konungen kalla Thiers; men äfven med denne smidige statsman kunde han ej komma öfverens; ban fasthölls envist vid sin gamla regeringspolitik;: Thiers och Odilon Barrots utnämnande undertecknades icke; Guizot och Duchåtel fortforo ännu att vara ministrar. Men på gatorna rasade striden med tilltagande förbittring; blott municipalgardet och linien stodo ännu på konungens sida. Nationalgardet hade förgäfves bönfallit om beviljandet af reformen; det förhö!l sig ännu neutralt. Då slutligen gevärselden lät höra sig i närheten af det kungliga palatset, märkte konungen att det var allvar; på föreställningar af flera deputerade, samt sin son, hertigen af Montpensier, lät han öfvertala sig, att abdikera till förmån för grefven al Paris, men — det var för sent; folkets hjertan hade vändt sig från honom, och stormade nu med obeveckligt raseri mot Tuilerierna. Konungen måste i största hast begifva sig derifrån. Förgäfves begaf sig hertiginnan af Orleans med sin son uti deputerade kammaren, för att åt honom rädda kronan. Folkets röst var nu emot ett konungadöme som med hånande trots mot samma folk förnekat sitt ursprung. Så föll den Orleanska dynastien! Genom folkviljan upphöjd på Frankrikes tron, störtade den hjelplöst i stoftet, just, i det ögonblick, då densamma ville genomdrifva sin egen egoistiska, maktlystna vilja, emot nationens vilja och frihet. Den föll, beklagad af ingen; den gick i landsflykt, följd af få vänner; gunstlingarnes skara hade öfvergifvit henne: se der höstskörden af hennes gerningar! Hennes bästa stöd var armåen; äfven denna drog sig tillbaka, då den såg att den skulle kämpa för en frihetsfiendtlig makt. — Uti kammaren hade deputeraden Marie yrkat på tillsättandet af en provisorisk regering, intill dess hela nationen hunnit afgöra denna sak. Under bifall af det instorraande folket upplästes namnen på de män som skulle utgöra medlemmar af denna regering, deputeraden Dupont de YFEure utsågs till president. Straxt derefter begaf sig tåget t Il stadshuset, der, med förbehåll af den blifvande nationalförsamlingens gillande, republiken proklamerades. — Så blef den 24 Februari en minnesvärd varning för hvarje regent, som icke i rätt tid vet att göra koncessioner, samt för hrarje minister, som förfalskar representationens majoritet, och förnekar folkopinionen, samt slutligen för en opposition, som i farans ögonblick sviker nationen och viker från sin post! BROOEIOLY. Först i går på eftermiddagen ankom den i Fredags väntade utländska post, medförande nyheter från London till d. 46, Paris och Wien den 47, Berlin och Hamburg till den 20, samt Rom den 8. Köpenhamns tidningar erhöllos till och med den 23 dennes. DANMARK. Riksförsamlingen höll ännu på med värnepligtslagen, men på ordförandens uppmaning att söka förkorta diskussionerna och uppgift om några enkla medel dertill, hade man nu hunnit att afgöra flera paragrafer än förut, så att man hoppades snart se diskussionen afIslutad. Då förekommer grundlagsförslaget, och man motser med nyfikenhet dess pröfning. Det lär ej utan att på vissa håll arbetas för åstadIkommandet af förändringar deri uti reaktionär Isyftning; men man hoppas att det ej skall lyckas. Danska tidningar meddela ur frankfurtska KISTA ORON EES NASSER du, vill du uppoffra Elisabeth åt! Braln