från Knifsta få veta huru friherrinnan på Walloxsäby be fann sig, och syntes högeligen bestört öfver sina kamra ters uppförande. Iwo stod bredvid honom. Denne vå gade ej bjuda opp; han hade i det fallet ofelbart kommi i gräl, emedan damerna voro högst få, jemnförelsevis mo de verklige dansörerne, Ni ser så allvarsam ut, herr ryttmästare ? ... yttrad Iwo. Ja, jag kan inte neka att det här misshagar mig. De förefaller mig, som jag vore på ett danshus i Tyskland och ej i ett presthus i Sverge. Se bara på den stackar adjunkten, som går och spatserar derute... Jag svär p att han är kär i flickan... Och då måtte väl fan gå oci hetrakta ett sådant spektakel... Vore det min fästmö Så DM . Ivo sänkte ögonen mot golfvet. Oaktadt den mans drägt hon bar, träffades dock hennes qvinlighet af Bern hards ord, helst hon nu hade bästa tillfälle att se de gyckel som gjordes med de stackars flickorna, och hör: de yttranden som fälldes om dem. Men äfven adjunkterna hade nu tagit sig den dristig heten att stiga in. En baron Duwald valsade med Elsa Han märkte straxt den presterlige fästmannens jemmerlig: ansigte; fröjdande sig deråt, omfamnade han flickan, tryckte henne hårdt till sitt bröst, och under utrop af förtjusande Elisabeth! böjde han sig ned för att stjäla en kyss Den unge presten blef dödsblek, och ehuru lättsinnig vredgades dock Elsa öfver sin kavaljers oförskämdhet, sle sig med ansträngning af alla sina krafter ifrån honom, och sprang gråtande ut. Baronen ville skynda efter, men adjunkten fattade mod och trädde emellan. Nej, herr baron! Denne, som druckit tappert, och dessutom var upptänd för den vackra flickan, skrek till: Hvad dj-—n! Jag tror svartrocken är svartsjuk ! och derpå försökte han att kasta honom i golfvet, Vid denna anblick förlorade Bernhard tålamodet, fattade i baronen och ryckte honom tillbaka, hvarvid denne, som såg silt rof undgå sig, utbrast i en till raseri gränsande vrede... Hur understår ni er, herre, att blanda er i saker, som Bj angå er? Vet ni inte hvem jag är?, Jo, jag ser att ni är en menniska, som åtminstone icke i detta ögonblick har sitt förnuft i behåll. Vet ni