lamiljen. I — — Den förut annonserade soiren för artisternes och litteratörernes Pensionskassa sistl. lördag hade samma tur som de föregående, att alla biljetter redan flere dagar förut blefvo utsålda. Det är ej mer än rättvisa att erkänna det förnämsta förtjensten för aftonen tillhörde hr Wohlfahrt, som med ett otroligt besvär ånyo hade samlat ett helt nytt stort galleri af taflor i olja, hvilka ej varit synliga i någon af de förra soirternas expositioner, och många deribland af utmärkt värde, så att denna utställning var fullt jemförlig med de föregående och kanske öfverträffade dem. Vi skole kanske återkomma till en liten berättelse derom. Emedlertid stod publiken äfven i förbindelse hos många andra som hade medverkat till aftonens talrika prestationer. De båda tablåerna: den ena, efter Poussins tafla föreställande den hel. Jungfruns himmelsfärd, och den andra tron, hoppet och kärleken, båda jemval arrangerade af br Wohlfahrt, voro härliga: man vet ej hvilkendera skall ställas ; främst; ss behagade nästan mest den förstnämnda senom den ypperliga grupperingen. Belysninsen var mästerligt artistisk. i Bland sångnumrorna märktes en qvick och originel studentvisa ur Faust af Franz Liszt chör af mansröster), en tysk romans, föredrasen med mycken smak af hr Julius Gänther, amt den förut kända visan om bonden och äfven,, äfvensom en annan om bältet, utförda med mycken humor af hrr Lundberg, Uddnan, m. fl. — Representationen af Don Pasquale på talienska operan sistl. lördag var intressant geom hr Gallis alltid lika lifliga humor samt geom mill Pencos väl nyancerade aktion och ång. Äfven hr Casanova utmärkte sig genom n god uppfattning af silt parti, och hr Cagviati hade ett par lyckliga momenter, såsom 1ti duetten med m:1 Penco i sista akten. Der;mot förspordes, helst i första akten, åtskilliga listonationer, som stundöm hade sin grund i vårigheten att fasthålla den rätta tonhöjden i le långa recitativsatserna, då ackompagnemenet upphört. Mot orkestern kunde man denna ufton anmärka flera felaktigheter, dem vi dock ;j anse böra läggas den skicklige anföraren till ast. j — Hr Valentin Seeback, borgare i Assens oå Fyen och premierlöjtnant vid borgarebeväpningskåren derstädes, har till enkorna efter renne på fältlasarettet i nämnde stad : aflidne soldater af kongl. Westgötha-Dahls regemente