Aftonbladet – 27 januari 1849, sida 2

TEE AKAR AA IHvad menar lagmannen dermed?) frågade C. Ribbing Meningen är klar som dagen. Då en sådan bjelte som Carl så kunnat fela, hvad skulle då en ynkrygg? Det hade kanske gått bättre, han hade låtit styra sig. Och vi blifvit offer för en manlig eller qvinlig favo ritregering? Under svaga konungar frodas det förderfli saste af allt ogräs ... hofstyrelsen. Nej! Gud är mit viltne, att ingen i verlden kan ära och vörda kung Carl stora egenskaper såsom menniska och konung mera än jag Men, ingen har velat sitt land bättre än han, ingen ha rjort sitt land olyckligare. Hvar är skulden att söka? J .. i enväldet, som kommer honom att i sin egen vilj se sitt ändamål, eller tänka ... staten är jag. Rättvisar än han, har ingen börjat sina krig ... derför tillät oc) Gud lyckan fästa sig vid hans vapen, och hvar han höjd sitt banr svajade allmaktens segerfana öfver honom, oci fienderna nederföllo tillintetgjorda. Så mycken framgån berusade ynglingen, han ville likna Gud, utöfva domare makt öfver verlden, men glömde Guds högsta egenskap -. att förlåta, då fienden, förödmjukad och straffad, tiggand om nåd, föll till hans fölter ... hinc iste laeryme! Al drig kan jag förglömma det ... andra kalla det endast e dröm; jag kallar det Guds omedelbara varning ... d han, natten före sitt intåg i Sachsen, i sömnen såg e barn i hvita kläder bevaka gränsen, och med milda, a värjande tecken söka förmå honom att återvända, me han bevektes ej deraf, och då tog Gud sin hand ifrån hc nom, segren och lyckan öfvergåfvo hans fanor. Han hörd ej mer sina trognes råd, utan smickrares och förrädisl vänners. Med ett ord: han vill vara mer än mennisk och han faller ... Zar Petter vinner, ty han nöjer sig mc att vara endast kejsare... Och vwviljen j lyda en gamm mans råd, så samlen bevis på Görtzens dubbelhet, och n rådet understödja, bönfalla. Det kan vara en möjligh att Carl, luttrad i motgångens skola, ännu blir en far f sitt folk; derföre skola vi kraftigt understöda honom. N kar han ändå att höra vår röst ... välan, då återstår 0 ej annat, än att uppfylla vår pligt, öppet framträda, sä Ihonom sanningen, och öfverlemna honom åt hans öd Och må vid första thronledighet enväldet falla! De bära sig åt som barn, eller qvinnor! sade Dit