Aftonbladet – 26 januari 1849, sida 1

höfde hon blott tillskrifva fröken Emerentia om huru d ville vara klädda, så skulle drägterna vara i ordning. Stör sta tystlåtenhet i detta vigtiga ämne utlofvades äfven. Friherrinnan uppläste biljetten högt. Ehuru smickrande denna bjudning ock år, yttrad hon, så måste jag dock försaka den... Huru så ?) Y Kära Bernhard! fjorton dagar äro ännu ej förflutn; sedan Elisabeth för första gången begick Herrans hel. natt vard, och hon skulle redan springa på en maskerad? Hor skulle då läsa andra veckans fredagsbetraktelse i Freserå kommunionbok kl. 5, och efter att näppeligen hafva igen lagt boken, ikläda sig dominon, eller någon annan drägt tycker ni det vore skickligt? Nej! nog i Herrans nami får folk af vårt stånd och vilkor tillfällen ändå att skjäss: omkring och roa sig, utan att synda, eller åtminstone gifv: anledning till allmän förargelse!, Så mycket än friherrinnans beslut smärtade Bernhard vågade han dock ingen motsägelse... Men, återtog friherrinnan, i nästa vecka vill jag fara och uppvakta prinsessan, och då skall jag medtaga och presentera min Elisabeth., Hvem kan förundra sig öfver att Bernhard så länge som möjligt glömde sig qvar hos sin älskvärda trolofvade, och först dagen före maskeraden återkom till Finsta? Så fort han aflemnat friherrinnans svar på prinsessans bref, begaf han sig till geheimerådet .. . Herr geheimerådet är ej hemma! svarade betjenten, Än herr Iwo då? Herr Iwo har åtföljt geheimerådet till fröken Döben för att öfverlägga om maskeradkläder.n Anmäl min vördnad för geheimerådet ! sade Bernhard och gick att bese anordningarne. TRETTIOFEMTE KAPITLET. Lyckliga älskande hafva en egendomlig fysionomi.; Så fort Bernhards vänner varseblefvo honom, omringades han af dem. Ala ville i hans ansigte läsa resultatet. af hans resa, och alla läste rätt. Menså stor var grannlagenheten den tiden i hvad som rörde hjertats angelägenheter...