Aftonbladet – 23 januari 1849, sida 2

Ma RA 0 0 RÖSTER FRAN LANDSORTEN. Vi meddela här i utdrag en del af den arikel, som under ofvanstående titel förekommer i Götheborgs Mandelstidning. Efter enl nledning, hvari det omtalas, att opinionerna l! sörja blifva alltmer stämda emot det hvilande epresentationsförslaget, yttrar författaren fölande: Då man betraktar de principer, som visat .sig vara mera allmänt hyllade hos oss, alltsedan uppnärksamheten allvarligare fästades vid representaionsförändringen, kan man ej utan ensidig partiskret förneka, att de visat sig vara nära öfverensstämnande med Horrskarepresentationssättets. Refornens motståndare må såga hvad de behaga, angåsnde det norrska statsskickets brister, så hafva de lock aldrig kunnat öfvertyga svenska folkets tänande majoritet, att icke dessa äro vida underordnade fördelarne af detsamma; och förebråelsen att man i Sverige påkallar norrska konstitutionens principer, utan att känna dem, är i allmänhet ganska ogrundad, cmedan under de sista tiderna man häri landet sökt och vunnit en rätt betydlig kännedom om Norriges institutioner. Hela vestra Sverige kan anses i allmänhet känna och älska dessa. Det är ock helt naturligt, att cn sådan förkärlek för desamma principer, hvilka visat sig vara fördelaktiga för Norriges utveckling till frihet och sjelfständighet, skall hos svenska folket uppstå, vid åsynen af det norrskas belåtenhet dermed; ty så väl land som folk hafva lika skaplynne, och en stor del institutioner hafva ursprungligen haft mycken likhet. Detta allt måste ingifva den tro, att man icke misstager sig, om man i allmänhet antager, att principerna i Norriges grundlag kunna och böra tagas till mönster för reformen hos oss. De äro på samma gång tidsenliga och pröfvade; och de kunna arses mera hemmastadde hos oss, än alla de nyare theorier för det representativa systemet, som andra Europeiska folk, under så många vexlingar och missöden i våra dagar, försökt. Då vi sålunda äro böjde att anse de norrska storthingsoch valformerna såsom lämpliga typer för våra egna, under den närmaste framtiden; tro vi likväl det böra noga besinnas; att uti vissa afseenden våra egna äldre förhållanden göra det nödigt, ati afvika derifrån: såsom t. ex. i alla de fall, der dessa äro i verkligheten mera hvad man kallar iberala än de norrska. Vi böre nemligen ihågkomma, ått i synnerhet vår allmoge, under nära ett årtusende, i många delar haft större friheter, än den norrska; så att, till exempel, älder för myndighet, valrätt och valbarhet varit hos oss tidigare, och jordens delbarhet vida större, än hvad odalsrätten i Noörrige medgaf. Deraf uppstår nödvändigheten att t. es. lemna rösträtten vida mera utsträckt bär i Sverige; och detta gäller äfven i afseende på innevånarne i städerna, hvilka, då de varit borgare, hos oss haft en sådån rätt äfven för vida mindre egendomsvärde, än i Norrige. — Också erinrar sig säkert enhvar, som följt med de sednare tidernas sträfvanden för representationsreformen, att det vid 4840 års riksdag till hvilande antagna förslag till nationalrepresentationens ombildning var i mycket lämpadt efter norrska representationssättets. principer, och alt det förslag som bondeståndet vid 1844—43 årens riksdag förklarade vara dess gemensamma tanka, och hvilket äfven vid sista riksdagen vann bemälte stånds sympathier, ehuru konstitutionsutskottets majoritet -undertryckte dess framställande till proposition, ännu mer närmade sig desamma. Under dessa förhållanden synes det, som säkraste sättet att med hopp om enighet och samverkan åstadkomma ett förslag till förändrad representation skulle vara att fullfölja ideen till att närma sig Norriges representationsformer; och vi hafye derföre , velat framställa denna öfvertygelse till närmare begrundande. I sammanhang härmed skole vi en annan gång närmare utveckla de skäl, som föranleda oss, att åter fästa uppmärksamheten på de ofvannämnda förslagen, hvilka med några obetydliga förändringar synas oss väl egnade att kunna förena allas meningar, utom deras, som antingen icke vilja någon förändring i den fyrdelade ståndsformen, eller blott en intet verkande påspädning af ett femte stånd, elle slutligen umgås med den hös oss outförbara tankar att öfvergå till så ytterliga valformer, som man nt försöker begagna eller införa i södra Europa, och som icke: en gång der visat sig lugnande och till fredsställande. h Emellertid förklare vi oss instämma i deras me ning, som önska, att ett förslag till nytt representa tionssätt må uppgöras, för att kunna utgöra en före ningspunkt för nationens opinion i frågan, och 1trc att om det uppgjordes i någotnära likhet med de Norrska och med de vid riksdagarne 14840 och 184 utarbetade förslag, skulle det bäst motsvara Svensk folkets önskningar. : Elt sällskap reformvänner i Landsorten. å j j INKÖP FÖR STATENS RÄKNING AF: TIDÖ ARKIV. z De närmare omständigheterna rörande dett: SÅ näe nn at RR TE RÄKNA! köl II