Aftonbladet – 23 januari 1849, sida 1

Article Image
YPPYL HAgtl OLAI STP PA VSTUIELe BLT LAR minister af moderata, men republiken sannt Itillgifne män vore det enda, som kunde lugna det rådande misstroendet; nuvarande ministeren anses nemligen hysa hemlig :ja mot republiken. Ludvig Bonaparte lärer kännt nödvändigheten af en Amnnu är icke någonting vicepresident-vatet. Republikens president underskrifver nu alla officiella handlingar på följande sätt: Louis Napoleon Bonaparte. Monitören tilikännagifver att det varit ett misstag, då i bladet en gång tecknats endast Louis Najpoleonn. Koleran härjar förfärligt i Liile och Pecamp, isynnerhet på förra stället i de fatiigare qvarteren. : Ansvarige utgifvaren af Le Peuple, som varit anklagad för uppretande till inbördes krig, har blifvit frikänd. Detta anses såsom en ny seger för socialismen. Franska myntverket är nu sysselsatt ovanligt mycket. Der myntas 140 millioner silfver i 5-franes-stycken och 40 millioner guld i20francs-stycken. ; s STORBRITANNIEN, Enligt den officiella berättelsen om statsverkets inkomster under sista qvartalet åf förlidet år, utgjorde deras tillökning, i jemnförelse med motsvarande qvartal 1847, 686,827 2L, hvartill tull och accis ensamme bidragit med en summa. af 576,812 . Förökningens inkomster för hela finansåret, i jemnförelse med föregående årets, utgöra 333,957 . Accis-inkomsterne hade ökats med 1,191,394 . Den 2 Januari föröfvades på Great-Westernjernbanan, mellan Bristol och Liverpool, två stora stölder ur Dbrefväskor. Brefven, hvaribland äfven funnos penningebref och paketer till bankirer, lågo i tendern bakom postvagnen. Tjufvarne skaffade sig plats i första vagnen bakom tendern, som icke var upptagen af någon annan, gingo sedan med lifsfara, midt under färden, ut på en smal gång i bredd med tendern och uppbröto denna med sina verktyg. Värdet af de bortstulna papperen uppskattas till 200,000 . Efter en ny stöld samma afton til!slötos ala vagnar och undersökning anställdes i dem, hvarvid tjufvarne, med några stulna paketer, påträffades i första vagnen bakom tendern. Den ene af de två hade förr varit konduktör vid banan. TYSKLAND. i Preussiska sändebudet i London har ankommit till .Berlin. — Temme har den 11 Jan. antagit valet till ombud för Neusz uti Frankfurter-riksförsamlingen. Två dagar förut eller d. 9:e hade öfverlandträtten i Paderborn förklarat sig icke berättigad att handlägga anklagelsen mot honom, utan hänvist densamma till kammarrätten i Berlin, såsom den enda till handläggning, af målet berättigade domstol. Ifall verkligen beslutet om skattevägran varit en förbrytelse, så borde anklagelsen hafva blifvit ställd till. vederbörlig domstol i den ort, d. v. s. Berlin, der förbrytelsen blifvit begången och således icke justitieministern egt befogenhet att uppdraga åt domstolen i Paderborn denna sak. Gotha d. 10 Jan. I deputeradekammarens session den 8 afgaf ministeren ett meddelande rörande konferensen mellan rikskommissarien v. Mählenfels och ombuden från de thäringska staterna. Enligt detta vore underhandlingar med Sachsen. började om icke det thäöringska statsförbundet kunde vidgas och en sachsisk rikskrets deraf bildas. Dresden den 42 Jan. Uti andra kammarens förberedande session i dåg valdes med 53 röster af 64 Hensel från Zittau till president, Schaffrath och Tzchirner blefvo vice presidenter. Haberkorn gjorde ett förslag, som enhäligt antogs, att direklorii ledamöter skulle välas för en tid af blott-8 veckor. Från Braunschweig skrifves, att nästan alla o kföreningar i hertigdömet förklarat sig för preussiska hegemonien. I Mannheim har, efter långa debatter och mån sa klagomål i offentliga blad, ändtligen rege ringen lofvat utlemna vapen till medborgar beväpningen, och för dess slutliga organiseran.le skridit til val af befälhafvare. Struves. maka skall vara frigifven, likväl torde bekräfelse härå behöfvas. Riksförsamlingen i Frankfurt. Storhertigliga badiska sändebudet Welcker ar i sin furstes namn till centralstyrelsen inemnat en not, hvaruti storhertigen uttalar sin fvertygelse: att blott ett enigt, kraftfullt styrdt och sammanhållet Tyskland kan tillfredsställa nationens behof och tidens fordringar,, hvarföre han, i harmoni med sina ständer, förklarar: att han är beredd ått bringa hvarje offer, som kunde fordras af honom i likhet med alla andra förbundsmedlemmar, såsom nödvändiga för uppnående af det stora målet. I öfverensstämmelse med denna åsigt förklarar storhertigen uttryckligen, att han ej skall draga i betänkande, att, om ett enda, till och med ärftligt; öfverhufvud blifvet ställdt i spetsen för den tyska förbundsstaten, ställa sig under dess högsta ledning i alla stora, semensamt tyska angelägenheter, i öfverensstämmelse med författningen, sådan densamma blifver slutligen antagen. Den 11 hade riksförsamlingen börjat öfveriggningarne rörande den österrikiska frågan. tom majoritetsoch minoritetsbetänkanderna ån utskottet äro 6 förbättringsförslager framtällda. Icke mindre än 94 talare hade äncknat sig. Sedan Veneday öppnat sessionen, ppträdde ministerpresidenten v. Gagern och ;rklarade, att riksministeren icke kunde anga majoritetsbetänkandet, utan slutat sig till unoritetens förslag. Efter ministörpresidenn talade v. Arnetz, Ziegert, Wagner från terer och Jordan från Berlin. Öfverläggninen slutades icke i denna session. Enligt Deutsche Zeitung skall fråga uppstått t bilda ett provisoriskt statsparlament, af FR åring. ordt. angående

23 januari 1849, sida 1

Thumbnail