Aftonbladet – 22 januari 1849, sida 2

kade att det var besparingar i statshushållningen på det hela, som man skulle eftersträfva och föreslå, väl vetande att Konungen, som redan gilvit så mycket och erbjudit än mera, icke skulle ställa sin civillista i missförhållande — till landets krafter. Församlingen har antagit de tre första paragraferna af värnepligtlagen, med de obetydliga modifikationer, som utskottet föreslagit. Alla förslag till förändringar förkastades. Lagen isin helhet skall upptagas till afgörande sedan alla de särskilda paragrafer blifvit pröfvade. Studenterna firade den 13 Jan. sin såkal lade Nordiska årsfest i skjutgillets sal. Sånger afsjöngos och skålar druckos: Minnets bägare,, hvarvid Ploug talade om bortgångne, såsom Christian VIII, Berzelius, Steen Blicker och de i striden fallna svenskar och norrmän. Löftets bägare, hvarvid minister Clausen höll ett tal, slutande med löftet: om en modgifvande tro och ett troende mod. Derefter skålar för Konung Fredrik, Konung Oscar, nordens universiteter, Danmarks riksdagsmän, minister Clausen, armåeen och flottan, svenskarne som i somras lågo på Fycn, och för flera andra. Ifrån norra Slesvig beskrifves det våld, som utöfvats mot en fanatisk Slesvig-Holsteinare vid namn Petersen på Nissumsgaard vid Foldingbro, och hvilket tyska tidningar utgifvit såsom en af dansk militär utöfvad hämnd för Petersens tysksinnade handlingssätt. En från danska armeen hempermitterad soldat hade med ett par andra män begifvit sig till honom för att återfordra ett gevär, som Petersen fråntagit honom för några år sedan, för det han jagat på hans mark. Geväret utlemnades, men natten derpå omringades alla tre männens boningar af dragoner och de två fördes fångne in till Haderslev. Gevärets ägare kom likväl sjelf undan. Emedlertid blef Petersen hemsökt af ett par andra karlar, hvaraf den ene med en sabel fuktlade Petersen och tvang honom att utbetala 20 species, som han påstod sig hafva att fordra, sedan han varit i Petersens tjenst. I ,Ostsee Zeitung, berättas från Frankfurt, den 6 Jan., att för tyska krigskassans räkning två stora krigsångfartyg blifvit inköpte, hvardera för 400,000 dollars, samt att kommodoren Parker skall föra dem till Tyskland. Fartygen äro armerade med bombkanoner å la Paixhans och bemannade med amerikanskt sjöfolk. Enligt Times, berättelse skulle riddaren Buresens afresa till Berlin den 6 dennes betyda att han ansett sig böra inhemta nya instruktioner. Han återväntades till London inom tre veckor, då underhandlingarne angående Danmarks och Siesvigs samt Holsteins förhållande skulle börjas. Globe yttrar sig ifrigt för Danmarks rätt. Stora Belt var fritt från is. Korsörs hamn är deremot ännu isbelagd. FRANKRIKE. Några vigtigare händelser från Frankrike förekomma icke med dagens post, som går till och med. den 10:e; men af polemiken i tidningarna, äfvensom af några debatter i nationalförsamlingen ser man att partislitningen ö kas. De reaktionära jurnalerna anfalla nu öppet republiken. Constitutionnel, hr Thiers organ, innehåller för den 8 d:s en artikel af yttersta bitterhet mot Nationals parti. Gazette de France vill hafva en ärftlig president med folksuveränetet; men häftigare än alla andra är den Bonapartistiska tidningen la Liberte, som i en häftig och grof ton angriper ministeren och uppmanar till en allians för att understödja presidenten emot ministrarna. Vidare påyrkas en ny ministere, hvari skulle inträda Bugeaud och Victor Hugo. Utom detta har äfven det ultraradikala partiet i församlingen gjort ett anfall på ministrarna, skenbart till presidentens förmån. Anledningen hemtas från publicerandet i tryck af ett bref från presidenten till den afgångne ministern Lon de Malleville, hvari den förre i en befallande ton hade begärt del af de under allmänt förvar befintiiga handlingarne rörande det Strasburgska upploppet. Öfver detta publicerande klagade Jules Favre bittert, och ville veta genom hvilkens förvållande det skett; men efter ett svar af Odilon Barrot öfvergick man till dagordningen. De antirepublikanska partierna yrka äfven häftigt på nationalförsamlingens upplösning. Denna fråga skulle förekomma den 12, och debatten deröfver kan således väntas med nästa post. Ett annat, mera intressant föremål för rådplägning uppstod genom en interpellation af Baune och Ledru Rollin till ministrarne, med förfrågningar om den utländska politiken. Utrikesministern Drouin de Lhys afgaf härpå ett sväfvande och otillfredsställande svar, som upplyste ingenting; men Lamartine, som nu en längre: tid varit alldeles tyst, föranleddes vid tillfället att upptaga och yttra åtskilligt, som vann stort bifall. Det lönar väl mödan att återkomma i morgon till ett sammandrag af denna debatt. Generalkonseljerna hafva förklarat sig emot den öfverdrifna centralisation, som råder i franska förvaltningen. I landsortspressen yrkas EEE RER EERERTREREREREFrRrEEREERRÖRREREREE—